2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73. om försäljning av vissa kronan tillhöriga markomrâden i Landskrona, böra föreskrivas, att köpeskillingsmedlen, efter avdrag av utbetalade mätnings- och annonskostnader á tillhopa 170 kronor 85 öre, skulle tills vidare av fortifikationsdepartementet särskilt bokföras för att, efter inhämtande i varje fall av riksdagens medgivande, användas till markförvärv för lantförsvarets räkning. Departementsdæfen har ansett sig icke böra biträda fortifikationsdepartementets berörda framställning. Han har i stället föreslagit, att behållningen, i överensstämmelse med vad såsom regel vore fallet beträffande inflytande försäljningsmedel för lantförsvarets fastigheter, tillgodofördes lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamâl. Statskontoret har i sitt yttrande över motionen huvudsakligen anfört följande: "Lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsåindamål har bildats på grund av beslut av 1902 års riksdag av medel, som influtit vid försäüningen av vissa av försvaret tidigare disponerade markområden. Fonden, vilkens medel i anledning av beslut av 1932 års riksdag icke längre skola göras räntebärande, får icke tagas i anspråk utan att riksdagens medgivande i varje fall blir inhämtat. Under årens lopp hava i anledning av nybyggnader för försvarsändamål beslut fattats därom, att till fonden inflytande inkomster skola tagas i anspråk till täckande av de förskott, som erfordrades på grund av riksdagens beslut om uppförande av nämnda byggnader. Vid olika tillfällen hava också icke obetydliga belopp ersatts statsverket genom inkomster, som i huvudsak på grund av markförsäljningar tillgodogjorts fonden. Under budgetåren 1925/1926 -1931/1932 hava sålunda av medel, som influtit till lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål, täckning beretts för tillhopa 4,111,675 kronor. Fortfarande âterstå emellertid betydande belopp, vilka på grund av särskilda riksdagsbeslut skola gäldas av fondens medel. En approximativ beräkning giver vid handen, att de ännu oguldna förskott, som beslutats skola betalas med anlitande av fondmedlen, uppgå till ej mindre än ungefär 17,000,000 kronor. På grund av beslut vid 1918 års riksdag hava de lämnade förskotten anvisats att tillsvidare utgå av lånemedel. Härav följer, att riksgäldskontoret nödgats upplåna häremot svarande belopp och à de upplånade medlen erlägga ränta. Av de medel, som sålunda förskotterats och för vilka täckning tillsvidare beretts av lånemedel, märkes i första hand det anslag å tillhopa 15,801,932 kronor, som av 1918 års lagtima riksdag anvisats å tilläggsstat för samma år för täckande av förskjutna kostnader för vissa i samband med 1914 års härordning beslutade byggnadsföretag vid armén. Endast en mycket ringa del av detta anslag har hittills kunnat ersättas och över 15,000,000 kronor redovisas fortfarande såsom icke ersatta hos riksgäldskontoret. Riksdagen har vid flera tillfällen - senast i samband med beslutet om fortsatt exploatering av Ladugårdsgärdet - erinrat om nödvändigheten av att snarast möjligt bereda slutlig täckning för ifrågavarande förskott. Därest det sätt för ersättande av förskotten, som hittills vunnit tillämpning, icke framdeles skulle få anlitas, något som i motionen påyrkats. måste givetvis andra utvägar sökas för beredande av täckning för de förskotterade utgifterna. Statskontoret har också i anledning av en fram
Sida:RD 1935 34.djvu/519
Den här sidan har inte korrekturlästs