Sida:RR 1542 april fol 5.djvu/2

Den här sidan har inte korrekturlästs

eller tiläfuentyrs mere in på skogerne ther the doch hwarken rätt eller skäl til hafue. Förty är sådana ägor som obygde liggie höre gud, oss, och Sueriges Crone till och ingen annen, så opå thett thesse Norlanden yttermere än som skedt är, och Cronones skatt ther igenom förbättratt och förökatt blifue motte, och fattige män som nu hafwa hwarken huss eller Jord kunna medh tijden komme til besittning och få yttermere bärning än the nu hafue Therföre hafue wij medh wårtt Elskelige Rijkzens Rådz råd och Samptyckie så vtöfwer ens warit och beslutett, Att alle the fattige Män som kunne och förmåge att opsökie sigh bequeme och läglige boolstäder in på skogerne eller störe almenninger ther the kunne Rödie och brenne skogen ifrå tigh, och göre oss och Cronone ther sedan lijke och skäl vtaf, då skal thett stå them frijt och öpett före, vtan hwars mans gensaga eller förhindring ther wij medh thette wårtt öpne bref fulkomlig samptyckie wår gunstige wilie och tillattelse tilsagt, och gifwitt hafuer, och här medh tilsäye och gifue, så att hwarken sochner, bygdelagh enslige gårder, eller annen bygd skal här effter wåld wller macht hafua att förmene eller börbiude, them som skogerne eller ödissmarkerne byggie wele, så fierran thett icke sker, opå thett egne boolstäder, Engier eller fäbeet, ther wår Fougte samfältt medh tolf owelde och ther til besworne män besee och ransake skole. Icke skole the heller wara förplichtige, att göre bygdelagen ther någon sone elle rgunst före, vtan hwad the i så motte, vptaga och byggia, skole the lijke som andre Cronones bönder thett vnder rätt och skälig skatt niute bruke och be[?] Ther hwar och en sigh effter rätte må och skall.

Yttermere gifue wij eder Dannemän tilkenne, att wij hafue någre beswäringer och klagomål emott the som fiskerij bruke både strömmingefiske, Laxefiske och Torskefiske i alle Norrlanden att the så falskelige och ille förware och saltte mest all then fisk som the hijt til Stocholm och andre Städer sende, så att wij och andre gode Män som myckin saltt fisk til wåre Slott och gårder behöfue köpe skole, bekomme icke annet för wåre Penninger än sur och förderfuet fisk. Hwarföre biude och förmane wij eder strengeligen alle, som sådane fiskerij bruke pläge, Att i effter thenne dagh annorlunda wele förwara och salta eder fisk än här til skedt är, här är Gud thess lof icke så dyrtt Salttköp i Landett Att i för Saltt skule behöfue förderfue sådan hop fisk om Åhrett som nu skett, Och wele wij eder här medh Åttwarnet hafue att i ingen sur eller förderfwett fisk hijt i Landet före eller sälie icke heller ther heme hoss eder köpa eller sälie skole. så frampt att i icke sådana fisk icke förbrutitt wele hafue. ther wij strengeligen hafue budit och befalet wåre Fougter och Embetzmän i Stocholm och al annorstedz ther fisk sälies och köpes pläger, att the skole hafue ett nöye och skarpt vpseende, ther opå, Theröfre må i Dannemän hwar i sin stad tage eder tilwara för eders egen skade, och förderf, ther i eder effter rette wele.

Datum ut supra.


G. I:s Reg. 14: 43.Swar til Her Sten och Norman, Att Kong:e M:tt kan icke annor rådh gifue them vti thenne sak vtan the blifue wed then Muntlige besked och Instruction som K. M:tt ther gifwitt hafwer,

Datum Swartesiö then 27 Aprilis Åhr &c. 42.

Wår synnerlige gunst tilförende. Skole i wetta käre Sten och Norman, Att wij medh wår Småswen Bertil Jörensson eders skrifuelse medh the bref af Danmark bekommet

hafue, Af hwlke wij jwäl förmerkie kunne, huru lägligheterne

på färde