MINERVA.
Ganska riktigt, min herre!
FRÄMLINGEN.
Utvändigt presenterar sig stugan ganska fördelaktigt, ehuru den är nog låg, men (tittar in genom fönstret) innanför är den något ostädad, och de der grofva timren i taket se mer murkna, än vördnadsfulla ut.
MINERVA.
Så-å, ni tycker det? — Behaga er mina Franska tapeter lika litet? Ni ser dem ej för sorgflorets skull, kanhända — Ni ser förlägen ut — Ni tycks vara okunnig i vår nyaste historia! —
FRÄMLINGEN.
På intet vis. Jag följer ganska väl med tiden, ehuru den ej gerna följer med mig.
MINERVA.
Hvad är ni då för ett underdjur, om jag får fråga?
FRÄMLINGEN.
En Rabulist, om ni så vill, efter den benämningen nu kommit på modet.
MINERVA.
Aha! — En dagbladsskrifvare törhända? —
FRÄMLINGEN.
Tycker frun vi ha något syskontycke? — Jag är konstförvandt, i händelse det är något mer rekommenderande.
MINERVA.
Förmodligen för oppositionspressens räkning?
