Den här sidan har korrekturlästs
53
VÅLNADERNA
(ökande farten).
Från öster till vester!
Från öster till vester!
STADSFISKALEN
(ger dem sparkar).
Sequester!
J Lekmän och Prester!
Sequester!
(De försvinna i luften.)
STATSTIDNINGEN
(torkar svetten ur pannan).
Hu! — Det är öfverståndet — — — Mina »beriktiganden» triumfera — — Tänden eder i nattens ljus och bestrålen deras seger!
{{c|(Irrbloss och Lycktgubbar skjuta ur jorden och dansa i natten.)
STATSTIDNINGEN[1]
(upplyst).
Aria.
(Mel. ur Rataplan: Den frågan beständigt matronorna bryr.)
Välkomna j salfvor, dra'n skarpt och stån bi;
Ty friheten är »Vädergifts blanderi»;
- ↑ Det torde ej behöfva någon förklaring, hvarföre jag gifvit Statstidningen en sådan roll i pjesen, alldenstund hon, under de så kallade heta dagarne, visat en spökrädsla, som, om den ock vore verkligt rotad i hennes omdöme, och, som jag tror, högst välmenande nit, likväl ej anstår en Regerings organ. Deremot anser jag mig böra fästa Läsarens uppmärksamhet på några deruti helt nyligen befintliga artiklar under rubrik af: ”Ndgra bidrag till Karakteristiken etc.”, som ej äro utan värde och kläda henne vida bättre, än den stumma värdighet hon i allt äflas iakttaga. För öfrigt hade det varit önskligt, om alla, som, under den sednaste tiden, sprungit med limstången, velat behjerta Leopolds uttryck: ”Gör narr af svärmarn blott, och tro att ni gjort nog; det är till stora fall, som blixten måste sparas.”
