Den här sidan har korrekturlästs
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

icke sägas vara fallet så länge åverkan inskränker sig till några riksdalers värde. Gränsen för åverkans införande inom tjufkategorien, till hvilken jag jemväl räknar snatteriet dervid i allmänna tänkesättet låder i det närmaste samma vanära som vid tjufnad, torde derföre böra betydligt uppflyttas och allra tidigast kunna sättas vid samma gräns, som i lagen utgör skilnaden mellan stöld och snatteri, eller ett värde öfverstigande femton riksdaler, hvarigenom olofligt tillgripande af skogsalster till mindre värde fortfarande komme att anses såsom blott åverkan.»

Jag kan ej annat än vidhålla den åsigt, jag sålunda uttalat derom att lagstiftaren i förevarande fråga bör framgå med yttersta varsamhet.

Justitieråden Södergren och Svedelius förmälde, att, då Kongl. Maj:t, vid pröfning af senaste Riksdags lagförslag i detta ämne och Högsta Domstolens deröfver afgifna utlåtande, icke ogillat grundsatsen att skogsåverkan, då den vore af svårare art, borde förklaras vara tjufnad, utan närvarande lagförslag tillkommit i ändamål att bereda tillämpning åt en häruti af Kongl. Maj:t och Riksdagen sammanstämmande antagen hufvudgrund, ansågo Justitieråden sig nu mera icke föranlåtne att ingå i något yttrande i den sålunda redan pröfvade principfrågan, om gerning, som enligt nu gällande lag vore skogsåverkan, icke i något fall borde genom lagförändring hänföras till stöld.

Vid granskningen af lagförslagets särskilda delar, hvaruti Justitierådet Lindhagen jemväl deltog, förekommo de anmärkningar, som här komma att anföras.

Vid den föreslagna 2 § i 20 Kap. Strafflagen anmärkte Högsta Domstolen att, då häruti, för vinnande af större tydlighet, icke borde saknas antydan huru den här beskrifna gerning skulle straffas i det fall att det tillgripnas värde icke öfverstege 15 riksdaler, vid slutet af denna § borde göras detta tillägg: Går värdet ej öfver Femton riksdaler, vare lag som i 24 Kap. sägs.

Justitierådet Huss anförde särskildt: Af de i 24 Kap. 3 § Strafflagen omförmälda åverkans förbrytelser skulle, enligt föreliggande förslag, till stöld komma att hänföras de fall, der någon å skog eller mark, deri han ej eger del eller den han ej innehafver eller eger rätt att nyttja, olofligen fäller träd i uppsåt att trädet eller något deraf sig eller annan tillegna, eller, i sådant uppsåt, olofligen tager, af växande träd, ris, gren, näfver, bark, löf, bast, ollon eller nötter till värde öfver 15 riksdaler, hvaremot uppsåtligt tillegnande under enahanda förhållanden af växande gräs eller torf, hviket brott för närvarande uti berörde § ställes i full paritet med öfriga nyss omnämnda slag af tillgrepp, fortfarande skulle, äfven då värdet af det tillgripna öfverstege 15 riksdaler, betraktas och