Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/320

8 Nr 13. Onsdagen den 28 februari. Om samverkan mellan de mindre staterna. (Forts.) organisation, på sätt i motionen ifrågasätts, för gemensamt framträdande iutrikespolitiken med uppgift icke minst att uppsätta ofredens djupliggandeorsaker på de politiska dagordningarna samt därigenom främja fred utanmilitärväsende samt frihet utan självsvåld. Utskottet hade i det nu ifrågavarande utlåtandet av angivna orsakerhemställt, att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärdföranleda. Herr Lindhagen: Det var inte min mening att begära votering i den sista frågan. Den skulle då förlorat något av sin monumentalitet. Därför gjorde jag det heller inte. Men av ropen kände man så där symptomatiskt, attstämningen var oviss. Det var ungefär två röster, som ropade nej, och två, som ropade ja. De. övriga voro tysta, vilket plågar betyda något. Det var till och med en ledamot av kammaren som sade mig, att den här gången skulle han rösta med mig, fastän vi kanske oftast rösta emot varandra. Herr talman! Beträffande utlåtandet nr 5 äro kammarens ledamöter nog tämligen ense därom _ även utskottets ledamöter förmodar jag - att detbehandlar en viktigare fråga än den som förelåg i utlåtandet nr 4, och att det är en fråga, som rör sig i tiden. Vi sitta här ganska sorglösa i kamrarna, men det är ju i alla fall så, att marken gungar under oss. Då kan det vara tid att se sig för, innan det är för sent. ~ För sådant ändamål borde väl de mindre baltiska staterna öster och väster om Baltiska havet samla sig något. Därmed skulle även skandinavismen få nytt vin i de gamla flaskorna. Det behövs, när vi en längre tid vegeterat i neutralitetspolitiken och den äldre generationen ännu inte kommit ifrån detta sinnestillstånd, stillestånd med krav att få vara i fred och ej bli oroad. Detta. kommer, som vi veta, icke tiden att tillåta. Då kan det vara bra att komma i kontakt med nationaliteter, som redan haft grymmare erfarenheter och därför gilla ett sådant initiativ från skandinavisk sida och länge väntat på det. Nu har detta utskottsutlåtande blivit kort, och det behöver ju inte varanågot ont i det. Men det har sagts mig, att det också var meningen, att det skulle bli så kort som möjligt. l år har dock frågan i motionen utvidgats så till vida, att samverkan mellan balterna utsträckts från de kulturella och ekonomiska områdena även till de utrikespolitiska områdena, med uteslutande självfallet av militärallianser. Dessutom har tillkommit två. nya punkter. Den ena om en samverkan mellan mindre stater i allmänhet, en strävan att få dem attsamla sig för att bilda en särskild motvikt mot stormakter och på samma gång lättare kunna vinna deras bevågenhet. Den andra motiverad av, attskandinaverna redan äro sammansvetsade så mycket, att de omsider borde kunnaframträda med en gemensamt organiserad utrikespolitik i avvaktan på en intimare samverkan även med de östbaltiska staterna. Utskottet har åberopat sina skäl från i fjol. Dessa skäl gällde ickepunkterna 1 och 3 och icke utvidgningen av punkt 2 i den nu föreliggandemotionen. Utskottet har således redan här underlåtit sin grundlagsenliga plikt att yttra sig i sak över en lagligen väckt fråga. Men man får väl då tolkautskottet så, att vad det sade år 1933 om punkt 2 i dess trängre sammanhang också gäller punkterna 1 och 3 och punkt 2 i dess nu utvidgade innehåll. Då. tycker jag för min del att utskottet, såsom ofta sker, till kammarens och dess nuvarande ledamöters kännedom borde ha återgivit, vad utskottet år 1933 förstående yttrade i denna viktiga fråga. Jag skall därför, trots atttryckmngskostnaderna därigenom ökas, be att få läsa upp detta tämligen kortautlåtande för att det må bevaras även i 1934 års riksdags protokoll och tjäna