Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/414

16 Nr 17. Onsdagen den 14 mars f. m. Ang. kommunallagarnas bestämmelser om kvalificerad majoritet. (Forts.) miste säkerligen överväga, huruvida det är ett äventyrligt företag eller lc e. Jag kan inte se, varför inte den minoritet i en kommun, som representeras av en tredjedel inom fullm-äktige eller kanske i grund och botten denmajoritet bland de väljande, som delar denna tredjedels mening, inte skulle ha in- tresse av att just få sina synpunkter beaktade och att inte utlämnas helt och hållet till majoriteten. Att den ärade talaren talade om »hälften plus en», som utskottet sagt, det kan jag mycket väl förstå att det är en reminiscens från rösträttsstridens dagar och från det proportionella systemets dagar eller från tiden för dcttas införande, men denna proportionalism, vad man än må säga om den _ jag är icke vän av den _ har gått det svenska folket i blodet, och det är helt naturligt att man på sådana här ting tillämpar sådana principer, och då är den kvalificerade majoriteten också ett medel för samma ändamål. Jag erinrar dessutom om att för skattebeslut _ och det tror jag, en annan talare har talat om _ fordras det icke kvalificerad majoritet och i allmänhet icke för påläggande av skatter. Varför skall icke en så viktig fråga som den om ett skattebeslut fordra kvalificerad majoritet? Jo, därför att detdärvidlag finns andra garantier: man får icke laglígen pålägga större skatt än som behövs för att budgeten skall gå ihop och man får icke pålägga skatt för att lägga pengar på hög eller för att spara för andra ändamål, t. ex. för att lägga upp fonder. lfrån riksdagens sida har nyligen begärts en utredning hos Kungl. Maj :t om kommunal fondbildning, och vederbörande utskott hade i sin framställning skarpt betonat nödvändigheten av garanti mot missbruk. Men så länge vi ha denna legala bestämmelse om beskattningens begränsning för att få budgeten att gå ihop, behöver man inte kvalificerad majoritet. Skola vi här införa rätt till fondbildníng, är jag rädd för att det behöver bligarantier, även om de icke bli i form av kvalificerad majoritet. Den ärade talaren men-ade för övrigt, att det behövdes inte mycken garanti härvidlag, ty man hade den offentliga presskritiken. Men, mina herrar, finns det, om jag nu skall falla in i samma tongångar, som den ärade talarenanvänder, finns det en »demokratisk» majoritet, som tar hänsyn till enpresskritik? Jag har aldrig sett någon sådan! _ Under sådana förhållanden och med åberopande av vad herr Pettersson i Bjälbo nämnde därom att om man vill ha en utredning och vill fordra enutredning, måste man väl också gilla det syfte, som denna utredning skulle ha, och då jag fullt delar hans uppfattning i det avseendet att detta syfte icke kan anses tillfredsställande eller riktigt, så ber jag, herr talman, att få yrka bifall till utskottets hemställan. Herr Sjödahl: Herr talman! Den siste ärade talaren hyste tydligen denmeningen, att mitt anförande skulle väsentligen vara lagt efter den linjen att det gällde att säkerställa det ena eller det andra partiet i dess maktställning inom en kommun. Ja, det kan jag vara med om, detta: det ena eller det andrapartiet. Det är för mig något fullständigt självklart, att om det är så, attmajoriteten inom en kommun har utsett en majoritet till fullmäktige, bestående avhögermän eller frisinnade, bondeförbundare eller till äventyrs socialdemokrater, så är det inte mer än rätt, att denna majoritet i fullmäktige kan få möjlighet att föra en sådan politik, som majoriteten av väljarna vill föra. Det är därför inte för mig något ensidigt partiintresse för den här saken, utan det är ett intresse för demokratien såsom sådan, att den majoritet, som överhuvud taget finnes, skall kunna genomföra sitt program. Men det ärtydligen på den punkten, som den ärade utskottsordföranden och jag icke hasamma mening.