Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/42

10 Xi' 3. Onsdagen den 17 januari f. m. Statsverkspropositionen. (Forts.) _ ha alltmera utvi-dgats att beröra stora grupper utom de stridandes led. Ja, under det sista året ha vi fått uppleva, att fackföreningarna uppträda som bestraffare av vad de an-se vara straffbart även i andra länder! Jag syftargivetvis härmed på blockaden mot vårt södra grannland." Det är möjligt, att vi måste försvara os-s i handelspolitiskt hänseende även mot ifrågavarande stat mera än hittills, men det tillkommer vår utrikesledning att taga initiativhårvidlag. När utrikesministern påtalar det huvudlösa tilltaget, får han en admonition, och därmed får det bero. Det har naturligtvis uppmärksammats, att statsministern, som talat mycket och många gånger under sista året, aldrig haft ett ord att säga denna stat i staten. Handelsministern, vilkens ord också borde gälla åtskílligt inom samma maktgrupp, har ej heller, så vitt jag kan minnas, på något sätt protesterat. Vad jag något berört kan ej rubriceras på annat sätt än missbruk av makt. Arbetarrörelsens historia i Sverige är en lidandets historia. Det fanns en tid -- och den ligger icke långt borta -_ då arbetarklassen kämpade förrösträtt, föreningsrätt och frihet på olika_områden. Nu sedan vi fått allmän rösträtt och arbetarklassen är den starkaste maktfaktorn i vårt land,använder man makten understundom på samma upprörande sätt som arbetsgivarna och högern i förra århundradet. Nu vill man förmena andra arbetare rätten att själva bestämma om de vilja tillhöra en -sammanslutning eller ej. Det är ej föreningsrätt. Det är föreningstvång. Arbetsgivarna vägrade ifackföreningarnas barndom att mottaga eller behålla organiserade arbetare. Nu vilja fackföreningarna förbjuda arbetsgivarna att använda annan arbetskraft än organiserade. Det fanns en ti-d, då arbetsgivarna ville bestämma, vilkatidningar deras arbetare skulle läsa. Samma sak går igen i denna tid. Men nu får man läsa om- fackföreningar, vilka skriva och >>fordra», att den eller den socialdemokratiska tidningen skall hållas. Jämförelserna skulle kunna mångfaldigas. Övergreppen och motståndet från arbetsgivarsidan och konservatismen i gamla dagar ha efterträtts av övergrepp från fackföreningarnas si-da i nutiden. Vi borgerliga vänstermän ha mera än nägra andra rätt att sägasocialdemokraterna detta. Den borgerliga demokratien här i landet kämpade iriksdagen för rösträtt och frihet, medan det ännu icke fanns en enda socialdemokrat inom den svenska riksdagens väggar. När vi sedan sågo våra skaror minska och_ antalet representanter sjunka, fortsatte vi det oaktat att tillsammans med socialdemokraterna kämpa för fulla medborgerliga rättigheter och fullförenings- och församlingsfrihet i olika avseenden. Vi stå. också redo att sida vid -sida med den sansade delen av socialdemokratien vi-sa tillbaka varjeangrepp på folkstyrelsen i landet. Det var en oresonlig höger och en härsklysten arbetsgivarkår, som skapade fram socialism, och det ser ut som om kommunismen och vissa element inom socialdemokratien skulle framkalla nazism även i vårt land. lngen kan väl vara_blind för att det var till stor del övergrepp och försyndelser från samma hall 1 Tyskland, som skapade -den jordmån, vari nazismen växte upp och blev rotfast i det landet. _Se vi mot öster, se vi även där sanningen i det allvarliga ordet: Vad en människa sår, det skall hon ock skörda. Förtrycket ochövergieppen från de maktägandes sida var fruktansvärt under den gamla regimens tid. Förtrycket och övergreppen mot folket är måhända ännu -större undernuvarande regim. _Fåtalsväl-det regerar absolut och hårdhänt som fordom. Men jag vill tillägga, att högern och Sveriges arbetsgivare ha ändratsinnelag och uppfattning. De ha -_för att använda en bekantfackföreningsterm - »gjort avbön». Det är på tiden, att fackföreningar och andra, som göra