Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/471

Onsdagen den 14 mars f. m. Nr 17. 73 _ Om ökat tullskydd för potatisodlingen. (Forts.) ligt. Man skall inte vidta, sådana åtgärder, menar jag, då det inte finns något starkt skäl för dem. Jag tror inte, att det är någon i denna kammare, som kan tillvita mig att jag väjer för att vidtaåtgärder för begränsning av importen till Sverige av än en vara, än en annan, och jag har ju både med riksdagens medgivande och utan att fråga riksdagen vidtagit importbegränsande åtgärder av oerhört mycket störreomfattning än här är frågan om. Men jag menar, att skall man göra något sådant, så skall man göra det i tvångsmål och för att man är på det klara med att det finns ett intresse för importens begränsning, som är så starkt, att det överväger betänkligheterna, då det gäller intrång i handelsutbytet. Den åtgärd, som här föreslås, saknar betydelse ur den inre marknadenssynpunkt. Dess enda verkan kan vara, att den - låt vara på en liten punkt - verkar irriterande på våra handelsförbindelser, och under sådanaförhållanden betraktar jag det som oklokt, att denna åtgärd vidtages. Jag skulle för min del vilja rikta den maningen till kammaren att här följareservationen. Herr Biirg, Anders: Herr talman! Jag skulle känna mig missbelåten, om ingenting sades i anledning av herr ordförandens anförande, till försvar för utskottets hemställan. Säges ingenting däremot, skulle den, som studerar protokollen, möjligen få den uppfattningen, att reservanterna voro likgiltiga för den omständigheten, att potatisodlarna få ganska dåligt vederlag för sina produkter. Den, som hörde mitt anförande, kunde visserligen inte få skäl för den uppfattningen, att så var förhållandet, men i varje fall finner jag det påkallat att säga, att om det varit så, att man vid ärendetsbehandling i utskottet funnit, att den av utskottet förordade åtgärden skulle haft någon betydelse, så känner jag mig övertygad om, att reservanterna skulle tagit under allvarligt övervägande, huruvida inte åtgärden kunde varabefogad. Men det var övertygelsen om, som herr -statsrådet ytterligare betonat här, att den inte spelar någon som helst roll eller kommer att medföra någon som helst hjälp åt jordbrukarna, som var vägledande för reservanterna, då de inte ville ansluta sig till utskottets hemställan. Herr Pettersson, Anton: Herr talman! Jag står som motionär i denna fråga och skall därför tillåta mig att säga några ord. Det har sagts, att den obetydliga importen inte har någon som helstpraktisk betydelse för potatispriset här i landet. Det är emellertid så, atthuvudstaden i många fall är normgivande för potatispriset, och till Stockholminföres vissa tider på hösten potatis från Estland. Frakten på skutorna, som transportera den, är mycket låg. Denna importmöjlighet har alldeles säkert i vissa fall betydelse för priset, ty då grossisterna eller potatishandlarna veta att de kunna köpa potatis från Estland till ett visst pris, är det heltnaturligt, att de inte vilja. betala mera för inhemsk potatis. Jordbruksministern framhöll, att man inte borde skapa någotirritationsmoment. Det skulle ju kunna vara litet besvärligt för handelsförbindelserna. Men när importen är så liten, som den varit, tror jag inte den kan få någon betydelse i detta avseende, men som jag sagt kan den ha betydelse förprissättningen. Jag vill också framhålla att de trakter, där man särskilt odlar potatis i vårt land, äro inte de, där den fetaste och bördigaste jorden finnes, utan det är i många fall befolkningen i de kargaste bygderna, som ägnar sig åtpotatisodling. Om en åtgärd som denna kan ge dem en lättnad, så anser jag, att det vore mycket behövligt. Även om potatisen bleve något dyrare för