Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/603

Lördagen den 17 mars e. m. Nr 18. 79 Om ändringar i lagstiftningen rörande maltdrycker. (Forts.) Herr Bergman talade något om, att utvecklingen i fråga ommaltdryckskonsumtionen i England för honom tedde sig mycket tillfredsställande. Jag har framför mig andra kammarens protokoll från behandlingen avporterfrägan vid fjolårets riksdag, och däri har en talare, herr Nylander, återgivit en del siffror från viss tidpunkt angående maltdryckskonsumtionen perinvånare och år i olika länder. Denna konsumtion skulle hava uppgått till iBelgien 186.4 liter. i Österrike 80 liter, i Tjeckslovakien 77 liter, i Tyskland 74.7 liter, i England 68.7 liter, i Schweiz 64.1 liter, i Danmark 64.5 liter, iFrankrike _ detta vindrickande land _- icke mindre än 44.3 liter och i Sverigeendast 27.4 liter. Jag kan då inte tänka mig annat än att även det förhållandet måste framstå såsom i högsta grad tillfredsställande för herr Bergman, att vi trots den utomordentligt gynnsamma utvecklingen i England komma till en konsumtion i fråga om maltdrycker, som inte uppgår till ens hälften av den i sistnämnda land förekommande. Det var emellertid inte med hänsyn till herr Bergman, som jag begärdeordet, utan det var närmast för att göra en kort erinran i anledning av ettuttalande från herr Björnssons sida. Han inlade i mitt anförande något sådant som att jag skulle hava sagt, att starkölsförbudets genomförande på sin tid föranlett en ökad vinkonsumtion. Jag har nu inte gjort ett sådant påstående. Jag saknar dock anledning bestrida, att så möjligen kan vara förhållandet. Jag vill ock säga, att den myckenhet vin, som distribuerades genompartihandelsbolagen år 1931 - den sista siffra, som jag- har tillgänglig - dock uppgick till 6,526,012 liter. Det var alltså en ganska betydande siffra, och denöverstiger förresten med icke mindre än 2.5 -miljoner liter motsvarande siffra för år 1925. Det tillkommer förmodligen herr Björnsson att förklara dennaökning. l varje fall skulle jag vara mycket tilltalad av, om denna siffra för 1931 och de förmodligen mycket betydande siffror, som man haft att röra sig med under de år. som följt efter 1931, kunde väsentligen nedbringas genom portcrns frigivande. Då herr Bärg framhåller, att det icke är något folkkrav, som kan föranleda portcrns frigivande, och att det icke inträffar någon större olycka, om så icke sker, skulle jag vilja säga, att jag icke kan tänka mig, att herr Bärg alltid upprätthåller den principen, att han inte går med på en praktisk ochändamålsenlig åtgärd, med mindre än att det är ett verkligt folkkrav, som står bakom, och att det sker en olycka om åtgärden icke vidtages. Herr Bärg sade någonting om, att de erfarenheter, som man genom portcrns frigivande skulle kunna vinna för det blivande utredningsresultatet, kunde man väl inte nu tala om, eftersom det ifrågasattes en skyndsam utredning. Ja, en skyndsam utredning har man alltid talat om. när det gällt en revision av rusdryckslagstiftningen, och herr Bärg har ju själv i bevillningsutskottet såvitt jag vet, vid tidigare tillfällen varit med om att säga ifrån, attutskottet förutsatt, att denna utredning, d. v. s. revisionen avrusdryckslagstiftningen, skulle ske med all möjlig skyndsamhet. Alv den skyndsamheten ha vi emellertid sett bra litet. Herr Bärg åberopade innehållet av kontrollstyrelsens iutskottsbetänkandet återgivna yttrande. 1 anledning därav vill jag endast säga, att dettayttrande dock avgavs, såsom herr Bärg kanske också konstaterade, innan deolika motionerna i denna riksdag förelågo, och det kan ju hända, attkontrollstyrelsens yttrande hade blivit av precis samma innehåll, som det nu har, därest kontrollstyrelsen haft tillgång till dessa motioner, men jag är ickealldeles säker på, att så verkligen hade blivit fallet. Jag förutsätter nämligen såsom möjligt, att kontrollstyrelsen beträffande exempelviskvittensförfaran