Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/86

54 Nr 3. Onsdagen den 17 januari f. m. Statsverkspropositionen. (Forts.) _ _ jordbruksdrift på lång sikt, fast det lär säkert bh svårt för myndigheterna att förutse lönsamheten för fruktodling under så pass lång tid, som enfruktodlingsanläggning avses att drivas. Om, som jag sade, man har visat sig sparsam, när det gällt anslag tillsådana ändamål som t. ex. understöd åt elever vid den lägrelantbruksundervisningen och till hushållningssällskap m. m., så har man varit så mycketmera generös, då det gäller jordanskaffning åt arbetslösa och utökning avsmåbrukarlånefonden. l och för sig vill jag hälsa med tillfredsställelse,_ att man på regeringshåll alltmer får klart för sig, att jordbruket är en näringsgren, som är nödvändig för det svenska näringslivet och att det måste brbehållas vid god bärighet för att nöjaktigt kunna lämna försörjningsmöjligheter åt en stor del människor. Därför är det inte heller annat än gott att säga om att man försöker giva dem, som ägna sig åt jordbruk, så goda startvillkor som möjligt. Men det har också sina svårigheter att i en depressionstid sådan som den nuvarande föra över en stor del arbetslöst folk från andra områden till jordbruket. Först och främst är det svårt att kunna välja ut folk som är lämpligt därför. Det är alldeles självfallet, att det kommer att finnas många, som vilja bli delaktiga av billiga lån för att skaffa sig egna hem. Vederbörande låntagare har ofta ingenting att riskera, och därför komma givetvis många att vilja hålla sig framme för att få lån. Men det blir nog inte alltid så lätt att bland dessa kunna välja ut de personer, som ha de nödvändigaförutsättningarna. l det hänseendet har det redan vid den nybildning avjordbmk, som under det sista årtiondet ägt rum, begåtts' mycket stora missgrepp, och det är att befara ~ om inte särskilda åtgärder i detta fall vidtagas för att förhindra det, - att missgreppen komma att upprepas i störreutsträckning än då det gäller de sistnämnda nybildningarna. Man får vidare lov att beakta, att om man, såsom här är avsikten, skapar särskilt gynnsammalånevillkor för en ny grupp småbrukare, framkommer det nog så gott somomedelbart krav på att den stora mängd egnahemslåntagare, som förut finnes,också skall ha lika gynnsamma villkor som de nytillkomna småbrukarna. Man måste ovillkorligen ha klart för sig, att detta blir konsekvensen. ifall man går in för den av regeringen föreslagna nybildningen av jordbruk.Kostnaderna härför torde i längden komma att visa sig bliva större än vad man nu beräknar dem till. Det är också en annan sak, som jag inte kan underlåta att framhålla, och det är den, att om man under för jordbruket nu rådande tryckta förhållanden och utan att lämna jordbruket erforderligt stöd genom lockande lånevillkor för över till detta en stor grupp vid jordbruksförhållanden icke Vandamänniskor, komma dessa att finna, att de inte där kunna få deutkomstmöjligheter som de hade väntat. Följden måste bli missnöje _- och icke oberättigat. En jämförelse mellan jordbrukets utövare, i detta fall småbrukarna, ocharbetare_ vid andra yrken kan ej annat än väcka missnöje hos jordbruksfolket. J ag v1l_l_1ngalunda motsätta mig en sund småbruksbildning och rätt generös lånepol1t1k_för att åstadkomma bärkraftiga jordbruk åt för jordbruk lämpligt folk, men_jag anser mig skyldig att varna för lösning av frågan omanskaffande av jord åt arbetslösa 1 jordromantikens drömstämning. Jag menardärför, att konsekvensen nödvändigtvis fordrar _ att om man går in för att astadk_omma_ en folköverföring till _jordbruket -- att man ger jordbruketsådana l1vsbet1_ngelser och sådana möjligheter att bereda utkomst åt sinautövare, att man 1nte_behöver frukta att få ett bakslag på den åtgärden. Nar man göra jämförelser emellan den inkomst, som jordbruket ger, och den, som erhalles pa andra områden, så ligger det nära till hands att även göra