satt ur kraft. Men den borde i varje fall återställas till mig. Jag
meddelade kassör Andersson denna min synpunkt, men fick ej något bestämt
svar, varför jag hemställde till advokat S. Byström att söka å mina
vägnar utfå. boken.
Den nya uteslfutningen betydde ny arbetslöshet för mig.
Vid det tillfälle, då medlemsboken fråntogs mig, befunno sig ett stort
antal andra arbetare i lokalen, bland dessa en av dem, som arbetade på
samma reservarbetsplats som jag. Jag hade nu råkat i liknande situation
som efter uteslutningen den 15 nov. 1931. Då körde mig ombudsmannen
David Johansson från arbetsplatsen med hänvisning till att jag såsom
oorganiserad icke fick arbeta tillsammans med organiserade. Detta
dekreterade han även vid det nattliga mötet den 3 sistl. februari. Jag hade
praktisk erfarenhet av vad det kostade, att trotsa denna fackliga regel.
Hade jag fortsatt i reservarbetet skulle detta stämplats som provokation.
Det var ju ingen idé att utmana det öde, som i anslutning därtill skulle
drabba mig. Tillräckligt många gånger förr hade jag kommit hem
sönderslagen av fackföreningskamrater. Min hustru blev utom sig vid
tanken på att jag återigen skulle riskera detta. Jag underrättade därför
arbetsbefälet om situationen och fann mig nödsakad att avstå från att
fortsätta, då. allt arbete i praktiken - alltså även det som staten ordnar för
arbetslösa - är monopol för de organiserade. Vi veta ju att- så ej är
förhållandet - officiellt. Men här som på. så många andra områden
annulleras samhällets lagar av fackföreningarnas påbud, som uppehålles med
terror. Brott mot samhällets lagar sonas jämförelsevis lätt; man kan
t. o. m. få Villkorlig dom. Men underlåtenhet att följa ledande
fackföreningsklickars ukaser medför livstids påföljd. Jag blev ådömd sådan för
att jag följde avtal och stadgar, vilket jag såsom fackföreningsmedlem
ansåg mig skyldig att göra, men som den ledande klicken icke funnit
behagliga för sina syften.
r Socialdemokraten talade och sade:
Till sist vill jag anföra några citat angående konflikten vid Armerad
betong från fackföreningarnas huvudorgan Social-Demokraten, då
konflikten befann sig i sitt livligaste skede och de omdömen, som då fälldes
älv samma tidning dels om frondörerna och dels om mig och mitt
arbetsag.
Ur Social-Demokraten den 6 febr. 1931.
Enskilt möte stor-mas av Stllénarna.
Arbetaren omhuldar de ryska metoderna.
De socialdemokratiska fackklubbarnas arbetslöshetskommitté hade på
torsdagen inbjudit arbetslösa partivänner till ett möte i Folkets Hus. -
- - - l Arbetaren hade även partilösa nppmanats att infinna sig till
mötet. - - - Ett gäng sillénare hade emellertid rättat sig efter
Arbetarens påbud. Med en viss hr Ekfeldt i spetsen begärde de att få
övervara mötet, vilket naturligtvis icke kunde bifallas, då mötet var av
enskild natur och icke ett offentligt diskussionsmöte, där sillénarna skulle
få tillfälle att begagna sina röstorgan. Hr Ekfeldt samlade då sina
trogna kring sig nere i hallen och uppmanade dem att storma mötet i B-salen.
Vid en av dörrarna hotade de att begagna revolvern om de icke
insläpptes. Vakten lät dem då komma in i salen, där de emellertid möttes av en
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/127
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner i Första kammaren, Nr 153. 103