är jaga Efter en stunds tystnad hade då Carlsson *frågat vittnet, om
inte vittnet ansåge, att det vore skäl att göra upp med vederbörande
fackförening, därvid Carlsson tillagt, att fackföreningen icke hade några
anspråk mot vittnet. Sedan vittnet därtill genmält, att, därest
fackföreningen icke hade några anspråk, så vore det väl lätt att komma till en
uppgörelse, hade svaranden yttrat: "Vore det inte skäl att köra bort dom
här och få ordentliga arbetare" Enär käranden tidigare till vittnets
belåtenhet ombesörjt flera reparationsarbeten i fastigheten, hade vittnet
till svarandens sist omförmälda fråga genmält, att vittnet icke hade
något att anmärka å av käranden utförda arbeten. Samtidigt därmed hade
Jansson, Sjöberg och Krantz kommit in genom lägenhetens tamburdörr.
Svaranden, vilken jämte vittnet och Carlsson då varit stående i en
dörröppning mellan tamburen och ett av lägenhetens boningsrum, hade genast
frågat de inträdande, huruvida dessa icke visste, att fastigheten vore
blockerad. Sedan svaranden å nämnda fråga erhållit nekande svar, hade
svaranden vidare yttrat: "Det borde ni väl veta, det är ju annonserat"
Därpå hade svaranden vänt sig till antingen Sjöberg eller Krantz: samt
yttrat: "Jag tycker jag känner igen dig. Heter du inte -?", därvid
svaranden nämnt något namn, som vittnet nu icke kunde erinra sig. Den
tillfrågade hade bekräftat, att han bure det av svaranden angivna
namnet. Omedelbart därpå hade Sjöberg och Krantz börjat taga av sig sina
arbetskläder. Svaranden hade då till vittnet yttrat: "Ja., ni ser ju nu,
när arbetarna går, kan ni inte få något arbete utfört","varpå svaranden
vänt sig mot Jansson och frågat denne: "Vad säger ni°3" Å nämnda fråga
hade Jansson icke lämnat något svar. Vittnet hade därefter lämnat
lägenheten genom dess köksdörr samt begivit sig till sin bostad. Omkring en
och en halv timme senare hade vittnet åter" begivit sig till omvittnade
lägenhet. I denna hade då icke någon person uppehållit sig. Enligt en
minnesanteckning, som vittnet gjort å en av vittnet innehavd
skrivbordsaàgianacka, hade nu omvittnade tilldragelse ägt rum den 15 september
1 2.
f 2) Carlsson, vilken på frågor förmälde: "Vittnet vore- anställd hos
Stockholms parkettläggarefackförening såsom ombudsman och vore
dessutom ordförande i Stockholms Byggnadsfackföreningars samorganisation.-
Sistnämnda organisation hade på sin tid förklarat fastigheten nr 110 vid
Valhallavägen här i staden i blockad. En dag i mitten av:september 1932
hade vittnet och svaranden infunnit sig i nämnda fastighet för att söka
träffa fastighetens ägare och med denne komma till en uppgörelse
angående blockaden. Därvid hade vittnet eller svaranden ringt på
dörrklockan till en tre trappor upp i fastigheten befintlig lägenhet, varpå
vittnet och svaranden gått in i lägenheten, varest vittnet Vikstedt då
uppehållit sig. Vittnet hade till en början trott, att Vikstedt varit
någon i lägenheten sysselsatt arbetare. Under ett samtal, som utspunnit sig
mellan vittnet, svaranden och Vikstedt, hade vittnet emellertid i stället
erhållit den uppfattningen, att Vikstedt vore fastighetens ägare. Vittnet
hade då till Vikstedt hemställt, att de skulle försöka träffa en uppgörelse
angående blockaden av fastigheten. I samband därmed hade svaranden
frågat Vikstedt vem som omhänderhade de målningsarbeten, vilka
påginge i fastigheten. Å nämnda fråga hade Vikstedt genmält, att han
tyvärr icke längre kunde anlita den målaremästare, som han tidigare
plägat anlita, samt tillagt, att målningsarbetena omhänderhades av
käranden. Däröver hade svaranden i ordalag, som vittnet nu icke kunde
erinra sig. uttryckt sin förvåning. Såvitt vittnet kunde erinra sig. hade
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/139
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner iFör.sta kammaren, Nr* 153. 115