B11. 35.
Aoskrift.
Allernådigste Konung, Eders Majestät.
f l känslan av min oförmåga att under här nedan anförda omständigheter
kunna skaffa mig ens en nödtorftig utkomst i min hittillsvarande
yrkesutövning och sedan jag jämväl erfarit, att gällande lagbestämmelser icke
erbjuda mig någon möjlighet att genom hänvändelse till domstol eller
andra myndigheter erhålla rättelse, vågar jag härmed, enligt gammal
svensk sed, hänvända mig till min Konung med andragande av mina
bekymmer.
Under hösten år 1930 begynte jag å tomten nr 6 i kvarteret Sömmerskan,
uti Enskede, uppföra en byggnad, varvid jag avtalade med en
mureriarhetare, tillhörande den s. k. Ioka.la samorganisationen å platsen, att denne
skulle åt mig utföra murningsarbetet. Sedan muraren ifråga verkställt
vissa grundmurningsarbeten, infann sig emellertid å arbetsplatsen ett
ombud för Svenska Murareförbundets Stockholmsavdelning och
förständigade mig att icke vidare anlita nämnde murare, vilken, sedan han erhållit
kännedom om ombudets uppmaning till mig, omedelbart inställde sitt
arbete, varefterjag själv fick mura upp skorstensstocken i huset. Jag
tilllägger i detta sammanhang, att Murareförbundets ombud vid sitt besök å
arbetsplatsen även förbjöd mig att själv där utföra något murningsarbete.
När sedermera skorstenen skulle putsas, nödgades jag likväl ånyo, för
att, såsom jag avsett, hinna få bygget färdigt till den 1 oktober 1931,
anlita en fackkunnig person och hänvände mig i sådant ändamål direkt till
Lokala Samorganisationens å platsen expedition och erhöll därifrån en
murare till hjälp, vilken även utförde arbetet ifråga. Jag trodde då, att
jag icke vidare behövde befara några blockadåtgärder mot bygget, sedan
jag för all säkerhets skull först gjort en formell hänvändelse till en
facklig sammanslutnings ledning och av densamma fått mig en av dess
medlemmar tillsänd.
Jag hade emellertid. icke räknat med den rivalitet, som råder mellan
olika fackliga organisationer. Ovannämnda murareförbund gjorde
nämligen gällande, att allt murningsarbete vid mitt bygge skulle tillkomma dess
medlemmar, och alldenstund vederbörande i förbundet hade sig bekant,
att vissa yttre putsningsarbeten, vartill erfordrades hjälp, återstodo att
utföra å bygget, förklarades min arbetsplats genom i vissa tidningar
införda blockadannonser i blockad på grund av - såsom det uppgavs -
"oordnade förhållanden" därstädes. Genom anlitandet av det för den
därför utsatte mången gång såväl ekonomiskt som moraliskt ödeläggande
blockadvapnet avsåg Murareförbundets ledning uppenbarligen tvinga mig
att i brist på annan arbetskraft anlita någon eller några av dess
medlemmar. Då jag emellertid icke kunde förmå mig till en dylik underkastelse,
bland annat därför, att Murareförbundet då säkerligen enligt av
detsamma tillämpade metoder skulle låta uppmäta allt tidigare vid bygget
utfört murningsarbete samt för egen del fordra betalning därför, nödgades
jag, sedan blockadförklaringen verkat därhän, att jämväl den med
Murareförbundet konkurrerande Lokala Samorganisationen icke längre på
grund av blockaden ansåg sig kunna biträda mig med arbetskraft, ensam
ombesörja även utförandet av återstående putsningsarbeten. Utan någon
som helst hjälp måste jag därjämte själv färdigställa murbruk -
murbruksfabrikens personal vägrade givetvis att biträda en blockerad - samt
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/159
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner i Första kammaren, Nr 153. 135