Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/182

158

Motioner i Första kammaren, Nr 153.

väg för en åtminstone någorlunda rättvis fördelning av arbetstillfällena. De reformistiska organisationerna föredraga tydligen att monopolisera arbetet i stället för att söka åstadkomma en förnuftig ordning på arbetsmarknaden. Låt oss dock i detta sammanhang betona, att denna monopoliseringstrafik fördömes av många reformistiskt organiserade arbetare. Om den reformistiska fackföreningsbyråkratin satte sig ned och tänkte fem minuter, så skulle den snart komma till det resultat, att detta tillstånd måste vara till skada för hela arbetarrörelsen. Det är övergrepp, sådana som monopoliseringsblockader och andra oförsvarliga tilltag, som reaktionen tar till intäkt förlropet om och slutligen också genomförandet av lagstiftning, som hotar att slå hela fackföreningsrörelsen i bojor. Att driva facklig monopolism är att arbeta reaktionen i händerna och att motarbeta socialismen. Å Nya Norrland den 24 okt. 1933. Fackföreningsordförande i Ådalen instämd till tinget. Två systrar Björner i Kramfors ha till Ångermanlands södra domsagas häradsrätt instämt ordföranden i Svenska Byggnadsträindustriarbetareförbundets avdelning 162 i Ådalen med yrkande om skadestånd för förluster, åsamkade genom att ett sytrarna Björner tillhörigt bygge blockerats. Fröknarna Björner hade för ett och ett hal-vt år sedan beslutat sig för att uppföra ett hus i Kramfors. Grunden blev färdig och de övriga arbetena på byggnaden överlämnades på entreprenad åt en byggmästare tillhörig Kramfors L. S. Emellertid blockerades företaget omedelbart av Byggnadsträarbetareförbundets avdelning med yrkande om att avtalsenliga löner skulle utbetalas vid arbetet i fråga. Denna blockad har varit tills dato och är fortfarande i kraft, varför av bygget fortfarande endast grunden är färdig. Arbetaren den 27 november 1933. Förljugenheten frodas friskt i sossepressen. Blockaden mot fr. Björner i Kramfors. Monopolsträvarna söka avleda uppmärksamheten från sig själva. Den hänsynslösa kamp som monopol- och ledarjuntan inom L. O. för mot oliktänkande, har många gånger tagit de mest groteska former. Lögnen och förljugenheten har länge suttit i högsätet hos denna "mäktiga" L. O. Vi ha också vid alla tillfällen påtalat och på det kraftigaste brännmärkt ett dylikt handlingssätt som monopoliserandet av arbetsplatsen. Detta monopoliserande av arbetsplatsen för sig själv och de sina, innebär inte mindre an att från samma arbetsplats utestänga andra arbetare. (l detta fall mena vi organiserade arbetare.) Och det hör i dag till 01-(1- ningen för dagen, att arbetare med en annan uppfattning än den som hninom L. O. ha, dekreteras bort från arbetsplatserna, med hjälp av monopolparagraien. Att ett dylikt handlingssätt inte är avsett att befrämja.-