varade. Fackföreningarna och deras ombudsmän lägga beslag på vissa
procent därav. Detta förklarar också, varför fackföreningarnas
ombudsmän äro så angelägna om att pressa upp överskotten så långt de med sina
maktmedel kunna det. De profitera själva på geschäftet.
Lex Bergendal skulle icke bereda skydd mot dylika organisatoriska
aktioner för frampressande av arbetsfria förtjänster.
Bil. 51.
Avskrift. .
Till Konungen.
- Jåg får härmed i underdånighet inför Edcrs Kungl. Maj:t andraga
följan e: -
l egenskap av yrkesmässig fotograf i Kramfors municipalsamhälle av
Västernorrlands län upptog jag, enär min rörelse jämväl omfattar
fotografiskt reportage till tidningspressen, i samband med kravallerna i maj 1931,
diverse bilder bl. a. av demonstrationen till Sandvikens Cellulosafabrik den
13 maj och uppträdet å ångaren "Milos" därstädes, samma dag. Sagda
bilder tillställdes sedermera pressen och publicerades i ett stort antal
tidningar av skilda politiska riktningar - bland dem jämväl
kommunistorganet "Ny Dag". Jag anser mig i detta sammanhang böra särskilt
framhålla, att jag icke i min yrkesutövning eller eljest vid ifrågavarande
tidpunkt rönte något som .helst ohägn därav att bildmaterialet togs i anspråk
av tidningarna.
När sedermera den av Eders Kungl. Maj:t tillsatta s. k.
Ådalskommissionen trätt i verksamhet, sammanträffade jag vid ett besök i huvudstaden
med kommissionens ordförande, J ustitierådet Lindhagen, varvid denne
anhöll, att jag skulle ställa till kommissionens förfogande allt det
bildmaterial - inklusive i pressen icke publicerade fotos - som jag förfogade över
eller vore i tillfälle anskaffa.
Vid min återkomst till Kramfors uppsöktes jag av med Kramfors
poliskår samarbetande polismän från annan ort, vilka begärde att utfå mitt
bildmaterial. Polismännen framhöllo vid tillfället, att ett utlämnande till
myndigheterna av fotografierna icke på något sätt skulle för mig medföra
obehag, och försäkrade mig därjämte, att från myndigheternas sida
garanterades, att bilderna icke skulle komma till allmänhetens eller
utomståendes kännedom. Emellertid vägrade jag denna gång att utlämna mitt
bildmaterial, enär jag fattat J ustitierådet Lindhagens förenämnda hemställan
såsom innebärande, att Ådalskommissionen önskade i första hand
disponera över detsamma.
Några dagar senare, den 1 juni 1931, mottog jag från Justitierådet
Lindhagen en telegrafisk anmodan att ställa fotografierna till t. f.
Landsfogdens Ros förfogande ochefter ytterligare några dagar erhöll jag från den
sistnämnde närslutna såsom bilaga 1 betecknade handling, varefter
bilderna mot kvitto av mig utlämnades till polisen.
När sedermera rannsakning ägde rum mot de för upploppet i Sandviken
häktade Axel Nordström m. fl., råkade jag på anmodan av de tilltalades
rättegångsbiträde till min olycka bliva instämd såsom vittne i målet, varvid
samtidigt som jag den 20 juli 1931 avgav mitt vittnesmål inför
vederböran
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/207
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner i Första kammaren, Nr 153. 183