Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/221

Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner 12 Första kammaren, Nr 151). 11


konfliktens omfattning och långvarighet och därav följande skadliga verkningar för samhället böra komma i betraktande. Vidare inställer sig till övervägande, om särskilda åtgärder och i så fall vilka böra komma till användning vid förebyggandet eller biläggandet av samhällsfarliga konflikter av olika slag, särskilt huruvida arbetsinställelse, blockad m. fl. stridsåtgärder böra i för samhället viktiga verksamhetsgrenar förbjudas och andra utvägar anvisas till lösning av eventuella intressekonflikter. I detta sammanhang torde jämväl böra övervägas, vad som kan åtgöras för att stärka och från inflytelser befria de organ, på vilka den under nuvarande förhållanden vanskliga uppgiften ankommer att företräda det allmännas intressen i frågor om reglerandet av arbetsvillkoren på olika områden av det allmännas verksamhet. Åtgärder i övrigt till främja/nde av arbetsfreden. Vid olika tillfällen ha i vårt land framförts förslag till anordningar, som ansetts ägnade att i ett eller annat avseende främja bevarandet av arbetsfreden eller underlätta åstadkommande av uppgörelse mellan tvistande parter på arbetsmarknaden. Vissa anordningar av nu ifrågavarande slag innefattades i de lagförslag i syfte att främja arbetsfreden, som i särskilda propositioner framlades inför riksdagarna åren 1910 och 1911. Erinras må här endast om förslaget om förbud mot vidtagande eller utvidgand-e av arbetsinställelse, sedan kallelse utfärdats av förlikningsman och intill dess förhandlingarna slutförts och visat sig resultatlösa, samt om lagstadgad varseltid, innan arbetsinställelse finge ske. I ett av:socialstyrelsen den 13 juli 1916 avgivet utlåtande med förslag till lag om vissa åtgärder till främjande av arbetsfred upptogos likaledes vissa inskränkningari rätten till stridsåtgärder. Arbetsinställelse eller därmed jämförlig åtgärd finge ej vidtagas, utan att avsikten därtill, med angivande av dagen för den tillämnade åtgärden, givits motsidan till känna sist å sjunde dagen före nämnda dag. Om dylikt tillkännagivande skulle skriftligt meddelande samma dag avlåtas till socialstyrelsen och vederbörande förlikningsman. Jämväl föreslogs förbud för den, som av förlikningsman kallats till förhandling, att förrän två dagar efter den i kallelsen angivna dagen vidtaga eller utvigda arbetsinställelse. Vid 1924 års riksdag väcktes i två likalydande motioner förslag, bland annat, om införande av lagstadgad varseltid i alla arbetskonflikter. Vid 1926 års riksdag föreslogos i två likalydande motioner åtgärder, bland annat, för åläggande av skyldighet för part i arbetstvist att, även där sådant icke vore genom avtal föreskrivet, meddela motparten underrättelse viss tid, innan arbete inställes. De sålunda framförda förslagen till olika åtgärder i syfte att främja arbetsfreden blevo föremål för överväganden vid det här ovan närmare omnämnda utredningsarbete av vidare syftning, som pågick under åren 1921- 1922 och 1924-1927.