konfliktens omfattning och långvarighet och därav följande skadliga
verkningar för samhället böra komma i betraktande. Vidare inställer sig till
övervägande, om särskilda åtgärder och i så fall vilka böra komma till
användning vid förebyggandet eller biläggandet av samhällsfarliga konflikter av olika
slag, särskilt huruvida arbetsinställelse, blockad m. fl. stridsåtgärder böra i
för samhället viktiga verksamhetsgrenar förbjudas och andra utvägar anvisas
till lösning av eventuella intressekonflikter. I detta sammanhang torde jämväl
böra övervägas, vad som kan åtgöras för att stärka och från inflytelser befria
de organ, på vilka den under nuvarande förhållanden vanskliga uppgiften
ankommer att företräda det allmännas intressen i frågor om reglerandet av
arbetsvillkoren på olika områden av det allmännas verksamhet.
Åtgärder i övrigt till främja/nde av arbetsfreden.
Vid olika tillfällen ha i vårt land framförts förslag till anordningar, som
ansetts ägnade att i ett eller annat avseende främja bevarandet av arbetsfreden
eller underlätta åstadkommande av uppgörelse mellan tvistande parter på
arbetsmarknaden. Vissa anordningar av nu ifrågavarande slag innefattades i
de lagförslag i syfte att främja arbetsfreden, som i särskilda propositioner
framlades inför riksdagarna åren 1910 och 1911. Erinras må här endast om
förslaget om förbud mot vidtagande eller utvidgand-e av arbetsinställelse, sedan
kallelse utfärdats av förlikningsman och intill dess förhandlingarna slutförts
och visat sig resultatlösa, samt om lagstadgad varseltid, innan
arbetsinställelse finge ske.
I ett av:socialstyrelsen den 13 juli 1916 avgivet utlåtande med förslag till
lag om vissa åtgärder till främjande av arbetsfred upptogos likaledes vissa
inskränkningari rätten till stridsåtgärder. Arbetsinställelse eller därmed
jämförlig åtgärd finge ej vidtagas, utan att avsikten därtill, med angivande av
dagen för den tillämnade åtgärden, givits motsidan till känna sist å sjunde
dagen före nämnda dag. Om dylikt tillkännagivande skulle skriftligt
meddelande samma dag avlåtas till socialstyrelsen och vederbörande
förlikningsman. Jämväl föreslogs förbud för den, som av förlikningsman kallats till
förhandling, att förrän två dagar efter den i kallelsen angivna dagen
vidtaga eller utvigda arbetsinställelse.
Vid 1924 års riksdag väcktes i två likalydande motioner förslag, bland
annat, om införande av lagstadgad varseltid i alla arbetskonflikter.
Vid 1926 års riksdag föreslogos i två likalydande motioner åtgärder, bland
annat, för åläggande av skyldighet för part i arbetstvist att, även där
sådant icke vore genom avtal föreskrivet, meddela motparten underrättelse viss
tid, innan arbete inställes.
De sålunda framförda förslagen till olika åtgärder i syfte att främja
arbetsfreden blevo föremål för överväganden vid det här ovan närmare
omnämnda utredningsarbete av vidare syftning, som pågick under åren 1921-
1922 och 1924-1927.
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/221
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner 12 Första kammaren, Nr 151). 11