att de som bygga bostäder sträva efter att få husen färdiga till denna
fardag, och eftersom den är förlagd till hösten blir följden att
byggnadsarbetarna i stor utsträckning bli arbetslösa under den närmast därpå följande
vinterperioden. Byggnadsarbetarna ha hittills icke ens under
högkonjunkturen kunnat räkna med arbete under hela året. Belysande för hur det
förhåller sig härmed äro följande uppgifter, som inhämtats från en av de
större byggnadsfirmorna i Stockholm. Under perioden 1923-1932 utgjorde
medeltalet arbetsdagar per år och hos denna firma anställda arbetare
följande: timmermän 146, murare 110, snickare 116, grovarbetare 150,
rörarbetare 215, plåtslagare 206, elektriker 227 och målare 125. Hela antalet
h-os denna firma anställda, däri inberäknat teknisk personal och
kontorspersonal, utgjorde 1932 icke mindre än 2,366.
Det säger sig självt, att byggnadsarbetareyrkenas karaktär av
säsongyrken måste om möjligt motarbetas. Varken ur arbetarnas eller
arbetsgivarnas synpunkt eller ur allmänna "ekonomiska synpunkter kan det vara
lämpligt att vidmakthålla ett system, som möjligen en gäng i -tiden varit
ofrånkomligt men numera säkerligen skulle kunna ersättas med ett som vore
avsevärt bättre. Det förhåller sig emellertid tydligen sä, att de som
framförallt borde vara intresserade av att åstadkomma en ändring antingen icke ha
intresse därav eller anse sig icke kunna gå i land med uppgiften. Ett
eventuellt ingripande utifrån skulle kanske få en god effekt, men detta
förutsätter i sin tur att en grundlig utredning verkställts.
Slutligen -skulle det säkerligen vara av mycket stor betydelse att fä till
stånd en utredning rörande byggnadsindustrins kreditförhållanden.
Med åberopande av detnu anförda tillåter jag mig hemställa,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. M-aj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t -ville låta verkställa en förutsättningslös
och allsidig utredning angående förhållandena inom
byggnadsindustrin samt för riksdagen framlägga de förslag, som av
utredningen kunna föranledas.
Stockholm den 22 januari 1934.
Sigfrid Hansson.
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/229
Den här sidan har inte korrekturlästs
M otioner i Första kammaren, Nr 155. 19