reservationen, varemot andra kammaren biföll utskottets hemställan med
uteslutande av dess motivering.
Genom beslut den 22 november 1929 uppdrog Kungl. Maj:t åt
professorn vid universitetet i Lund R. Bergendal att inom socialdepartementet
biträda med utredning rörande med frågan om tredje mans rätt till
neutralitet i arbetskonflikter sammanhängande spörsmål. Vid detta beslut
anförde departementschefen, bl. a. under hänvisning till vad under årets
riksdag förekommit vid frågans behandling, att den offentliga diskussion,
som förekommit i frågan om tredje mans rätt till neutralitet i
arbetskonflikter, oftast haft sin utgångspunkt i särskilda fall av övergrepp, mot
vilka rättsmedvetandet hos stora befolkningsgrupper reagerat. Härav
hade följt, att man för det mesta rört sig med mera allmänt formulerade
önskemål och begrepp. Då det gällde att söka bot för antydda
missförhållanden, mötte man emellertid svårigheter med hänsyn till ärendets
oklara läge. Uppenbarligen vore det därför i första hand angeläget att
söka klargöra de avsedda missförhållandenas art och omfattning.
Därjämte borde undersökas, i vilken utsträckning redan gällande lagstiftning
beredde möjlighet till ingripande, samt anledningen till att sådant
ingripande hittills icke i avsevärd utsträckning syntes hava förekommit;
Slutligen borde noggrant övervägas, vilka ytterligare
lagstiftningsåtgärder, som vore ur lagteknisk sypunkt möjliga, och den sannolika
effektiviteten därav.
Vid 1931 års riksdag hemställdes dels i motion i första kammaren av
herr Petrus Nilsson m. fl. (nr 131) och dels i en likalydande motion i
andra kammaren av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl. (nr 193) att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maja, anhålla, att Kungl. Maj:t ville
föranstalta om utredning rörande lagstiftningsåtgärder för att bereda rätt
till skadestånd för den, som helt och hållet stode utanför arbetskonflikt
men likväl oförskyllt tillfogades skada genom blockad, bojkott eller andra
stridsåtgärder, som riktades mot honom, samt snarast möjligt för
riksdagen framlägga förslag iärendet.
Vid samma riksdag hemställdes ytterligare dels i motion i första
kammarer av herr Trygger m. fl. (nr 129) och dels i en likalydande motioni
andra kammaren av herr Lindman m. fl. (nr 187), att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville ofördröjligen
föranstalta därom, att den pågående utredningen om åtgärder tillskydd för
tredje mans neutralitet i arbetskonflikter utvidgas till att avse åtgärder
över huvud till värnande av arbets- och näringsfriheten såväl som
enskild självbestämningsrätt i övrigt mot övergrepp från de i näringslivet
verksamma organisationernas sida, samt att förslag i ärendet förelades
senast 1932 års riksdag. I motiveringen till motionerna framhölls, att även
om en effektiv lagstiftning för skyddande av tredje mans rätt till
neutraliteti arbetskonflikter åvägabragtes och neutralitetsrätten däri
bestämdes så vidsträckt, att såsom neutral betraktades var och en som icke i
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/26
Den här sidan har inte korrekturlästs
2
Motioner i Första kammaren, Nr1ö3-