närvarande läget i Norrland vara och andra skogsbygder, där man utöver
jordbrukskrisen även fått att bära tung-an a.v starkt sjunkande rotvärden- och
skogsvärden samt stegrade skatter.
För en näring, som har så svårt att få än kontanter som jordbruket i regel
har, framstår det såsom absolut nödvändigt med låga räntor och långa
amorteringsterminer. Vill man därför åstadkomma en verklig lindring i jordbrukets
kreditsvårigheter måste man taga siktepå b-åda dessa faktorer. Ett lågt
ränteläge torde för övrigt vara nyttigt och önskvärt för näringslivet i dess helhet.
Enhetliga och låga räntesatser för fastighetskapit-alet kunna skapa
förutsättningar för de billigare bostadshyror, som icke minst ur anpassningssynpunkt
framstå såsom i hög grad -önskvärda men som hållas tillbaka - utom av andra
omständigheter - även av synnerligen ojämna, -höga räntesatser, ej sällan
bundna för långa tidsperioder. Beklagligt är naturligtvis att det sparade
pitalet icke skall kunna förr-äntas till vad man kommit att betrakta som "nor-
mala" räntesatser, men tiderna och -de ekonomiska förhållandena äro nu
sådana, att lånekapitalet icke kan betinga sig samma förräntning som förut. Ur
kapitalets egen säkerhetssynpunkt torde det för övrigt vara tryggast med sådana
räntor och lånevillkor, som underlätta näringslivets möjligheter att existera och
håll-a produktionen i gång, den produktion, varav allt kapital i själva verket
hämtar sitt värde. Med -oro har man - speciellt för jrordbrukets del - kunnat
konstatera betydande svårigheter för att in-te säga oöverkomliga hinder att
åstadkomma de räntelättnader, -som vore önskvärda.. Visserligen har
riksbanken sänkt sitt disko-nto till en nivå, som är den lägsta i bankens historia, men
dessvärre synes riksbanken sakna den centrala maktställning i vårt kreditväsen,
som skulle göra -det möjligt för den att i nödig utsträckning inverka på
räntebestämningen för näringslivet i dess helhet. Andra intressen synas intaga -den
dominerande ställningen på kreditmarkn-aden, över vfilken staten kunde med
hänsyn till näringslivet ifrågasättas böra äga -ett fastare grepp. I samma mån
som det icke tages nödig hänsyn till de allmänna förutsättningarna för ett
ränteläge, framstår det som en samhällsangelägenhet av största vikt att skapa
nya och mindre ensidigt betonade betingelser för räntebestämningen. För
samhället i dess helhet -torde det ock vara bäst med ett måttligt men skäligt, till
bärkraften hos näringslivet i dess helhet vid varje läge anpassat,
förräntningskrav. Alla äro betjänta med att kapitalet befinner sig ti rörelse inom landet
och blir föremål för en skälig förräntning. Därest trygghet bere-des
näringslivet synes också kunna ifrågasättas -att kapital till rimlig ränta är tillgängligt.
I påfrestande konjunkturl-ägen bör ficke produktionen tyngas av höga
räntebördor och stegr-ade amorteringskrav. Sker dock så kan detta i längden utgöra
en fara för penningkapitalet självt liksom varje intensifi-erat och överdrivet
betalningskrav blir det för det ekonomiska livet. En räntepolitik, som icke med
nödig smidighet anpassar sig till näringslivets behov, är för övrigt på grund
av sin deflationistiska karaktär riskabel för allt pro-duktivt näringsliv och kan
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/270
Den här sidan har inte korrekturlästs
2
Motioner i Första kammaren, N 1- 161.