Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/270

2

Motioner i Första kammaren, N 1- 161.

närvarande läget i Norrland vara och andra skogsbygder, där man utöver jordbrukskrisen även fått att bära tung-an a.v starkt sjunkande rotvärden- och skogsvärden samt stegrade skatter. För en näring, som har så svårt att få än kontanter som jordbruket i regel har, framstår det såsom absolut nödvändigt med låga räntor och långa amorteringsterminer. Vill man därför åstadkomma en verklig lindring i jordbrukets kreditsvårigheter måste man taga siktepå b-åda dessa faktorer. Ett lågt ränteläge torde för övrigt vara nyttigt och önskvärt för näringslivet i dess helhet. Enhetliga och låga räntesatser för fastighetskapit-alet kunna skapa förutsättningar för de billigare bostadshyror, som icke minst ur anpassningssynpunkt framstå såsom i hög grad -önskvärda men som hållas tillbaka - utom av andra omständigheter - även av synnerligen ojämna, -höga räntesatser, ej sällan bundna för långa tidsperioder. Beklagligt är naturligtvis att det sparade pitalet icke skall kunna förr-äntas till vad man kommit att betrakta som "nor- mala" räntesatser, men tiderna och -de ekonomiska förhållandena äro nu sådana, att lånekapitalet icke kan betinga sig samma förräntning som förut. Ur kapitalets egen säkerhetssynpunkt torde det för övrigt vara tryggast med sådana räntor och lånevillkor, som underlätta näringslivets möjligheter att existera och håll-a produktionen i gång, den produktion, varav allt kapital i själva verket hämtar sitt värde. Med -oro har man - speciellt för jrordbrukets del - kunnat konstatera betydande svårigheter för att in-te säga oöverkomliga hinder att åstadkomma de räntelättnader, -som vore önskvärda.. Visserligen har riksbanken sänkt sitt disko-nto till en nivå, som är den lägsta i bankens historia, men dessvärre synes riksbanken sakna den centrala maktställning i vårt kreditväsen, som skulle göra -det möjligt för den att i nödig utsträckning inverka på räntebestämningen för näringslivet i dess helhet. Andra intressen synas intaga -den dominerande ställningen på kreditmarkn-aden, över vfilken staten kunde med hänsyn till näringslivet ifrågasättas böra äga -ett fastare grepp. I samma mån som det icke tages nödig hänsyn till de allmänna förutsättningarna för ett ränteläge, framstår det som en samhällsangelägenhet av största vikt att skapa nya och mindre ensidigt betonade betingelser för räntebestämningen. För samhället i dess helhet -torde det ock vara bäst med ett måttligt men skäligt, till bärkraften hos näringslivet i dess helhet vid varje läge anpassat, förräntningskrav. Alla äro betjänta med att kapitalet befinner sig ti rörelse inom landet och blir föremål för en skälig förräntning. Därest trygghet bere-des näringslivet synes också kunna ifrågasättas -att kapital till rimlig ränta är tillgängligt. I påfrestande konjunkturl-ägen bör ficke produktionen tyngas av höga räntebördor och stegr-ade amorteringskrav. Sker dock så kan detta i längden utgöra en fara för penningkapitalet självt liksom varje intensifi-erat och överdrivet betalningskrav blir det för det ekonomiska livet. En räntepolitik, som icke med nödig smidighet anpassar sig till näringslivets behov, är för övrigt på grund av sin deflationistiska karaktär riskabel för allt pro-duktivt näringsliv och kan