i sig bära fröet till djupgående skadeverkningar. En genom deflation
framkallad närings- och fastighetskris med fall-ande realvärden kan komma att gå
ut över sparkap-ita.let. Behovet a.v en smidigare och mindre ensidig räntepolitik
framstår därför som ett samhällsintresse.
För sådana ändamål, för vilka lång primärkredit -ordinärt erfordras, har
i regel kredit kunnat erhållas, även om ränteläget i förhållande till den
verkliga räntabiliteten hos låneobjekten nu icke kan anses vara tillfredsställande.
Denna kredit ligger i allmänhet inom halva fasti-ghetsvärdet. Svårare har det
varit att tillgodose behovet av långfristig primärkredit för konsolidering av
svävande högförräntad-e skulder. Beträifande förstberörda område torde kunna
sägas, att det kreditbehov, som här normalt förefinnes,:genom jordbrukets
starkt försämrade ekonomi i avsevärd grad ökats och att såmedelst ett
extraordinärt behov av långfristig kredit uppstått. Behovet av långfristig kredit för
konsolidering av svävande skulder torde ävenledes i stort sett kunna anses
uppkommet till följd av jordbrukskrisen, i det jordbrukarna efterhand blivit
alltmer tyngda av löpan-de affärskredlit, vars konvertering i större eller mindre
omfattning till lån-gfristiga lån mot låg ränta säkerligen för ett stort antal
jordbruksföretag skulle innebära en betydande lättnad. En konvertering ned
till 3-proc-entlinjen framstår med varje dag såsom alltmera önskvärd. Att den
kommer att stöta på betydande svårigheter av statsfinansiell och praktisk natur
får icke hin-dra att den om möjligt genomföres och att detta konverte.rin-gs-
problem liksom skuld- och räntefrågan i sin helhet blir föremål för en
skyndsam utredning och prövning. Det bör enligt vår mening undersökas i vad
mån det är möjligt att medti11hj-älp av de affärsb-anker, som staten nu förfogar
över, eller på annat sätt skapa ett nytt och på penningmarknaden självständigt,
av privata intressen och sammanslutnin-gar oberoende centralt kreditföretag,
som med staten-s och riksb-ankens hjälp kunde medverka till en konvertering
av i första hand jo-rdbruksnäringens svävande skulder samt därjämte en allmän
anpassning av räntorna till det ekonomiska och n-äringspolitiska läget. Det
borde också prövas huruvida jordbrukskasserörelsen skulle kunna anknytfas till
denna nya kreditinstitution i syfte att sörja för jordbrukets behov av billig
sekund-ärkredit, -det vill säga -den löpande drifts- och affärskrediten. De räntor,
som nu i regel tillämpas för jordbrukets sekundärkredit, ligga a.lldeles för
högt - tyvärr även i jordbrukskassorna - till följd av -de höga räntor, som
kassorna fått betala för det kapital, som ställts till deras förfogande frå.n bl. a.
pensionsfonden och postsparbanken.
Vad som nu föranleder oss att föra dessa spörsmål på t-al, ehuru Kungl.
Maj:t för kort tid sedan tillsatt en utredning för undersökning av jordbrukets
kreditfråga, är att det vore i hög grad önskvärt att denna utredning finge
sina direktiv vidgade därhän, att dessa undersökningar även komme att
omfatta primärkrediten och möjligheterna för dess konvertering liksom också
näringslivets kreditfråga i allmänhet och förutsättningarna. för en smidigare
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/271
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner 1 Första kammaren, N r 161. 3