Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/330

6

Motioner ¿ Första kammaren, Nr 183.

sätter här ovan berörda åtgärder för foderprisens stödjande jämväl en därefter avpassad justering av skyddet för den animaliska produktionen, vartill vi återkomma. " l fråga om det uppkomna brödsädesöverskottets undanskaffande föreslår spannmålsnämnden, att betydande mängder brödsäd efter denaturering skulle utförsäljas till foderändamål. Den därvid uppkommande förlusten skulle täckas dels av eventuellt statsanslag, dels av inflytande gottgörelsemedel och dels av inflytande avgiftsmedel för importerad fodersäd. Spannmålsnämndens förslag om att införselavgifterna å fodersäd helt skulle tagas i anspråk för brödsädesregleringen måste inge allvarliga betänkligheter. Då importavgifter å kraftfoder i fjol infördes anslogos dessa till mjölkproduktionens stödjande. I överensstämmelse därmed borde nu ifrågasätta importavgifter å havre, majs och därmed jämförliga fodermedel rättvisligen användas för främjande av avsättningen av slaktdjur, fläsk och ägg. Då emellertid en sådan anordning skulle avsevärt fördröja och ur ekonomisk synpunkt försvåra brödsädesöverskottets undanskaffande, måste säkerligen en betydande del av ifrågavarande medel under första tiden användas på sätt spannmålsnämnden föreslagit. Visserligen skulle den avsedda fördyringen av fodermedlen i och för sig verka produktionsbegränsande på såväl fläsk som ägg, varigenom en prisförbättring torde uppnås, som kan kompensera foderprisernas höjning, men läget för dessa produktionsgrenar är för närvarande så bekymmersamt, att utöver den produktionsinskränkning, som man avser vinna genom prisfördyringen av fodersäden även andra åtgärder med snaraste måste vidtagas. Prisstödjande åtgärder av liknande slag, som föreslagits beträffande smöret, torde vara ofrånkomliga även i fråga om slaktdjur och ägg. Härför erforderliga medel skulle naturligen kunna erhållas av importavgifterna å majs och liknande fodermedel. Därför vilja vi föreslå, att av nämnda importavgifter 25 procent avsättes för stödjande av priserna å slaktdjur - företrädesvis svin - och ägg. Sedan brödsädesöverskottet undanskaiiats synes ifrågavarande avgiftsmedel rättvisligen i sin helhet böra användas till förenämnda ändamål. Vi förutsätta att en rationell avvägning av stödåtgärderna för framtiden bör kunna begränsa brödsädesodlingen efter det förefintliga behovet. Höstsådden för 1933 är verkställd, varför omfattningen av 1934 års höstsädcsskörd icke kan påverkas. En möjlighet att begränsa 1934 års brödsädesskörd torde vara att minska vårveteodlingen under innevararde år. En minskning av vårveteodlingen i nuvarande krisläge för spannmålsregleringen vore måhända försvarlig och torde kunna genomföras utan äventyrande av god bakningsduglighet hos mjöl av svensk brödsäd. Den svenska brödsäden av 1933 års skörd är nämligen av enastående god bakningsduglighet - 1933 års höstvete är bättre än vårvete av normal beskaffenhet - och stora förråd finnas av nämnda skörd, varför nuvarande inmalningsprocent torde kunna bibehållas oförändrad för lång tid framåt