Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/382

Den här sidan har inte korrekturlästs
14
Motioner Vi Första kammaren., Nr 198.


göring utgående beloppet, frånsett barntillägg, vari någon reduktion ej bör göras. Med hänsyn till sina verkningar synes en sådan anordning icke vara obillig. Avlöningen å indragningsstaten, dyrtidstillägg inberäknat, kommer härvid att i regel ligga mera än 50 procent över full pension. Beaktas böra. härjämte de förmåner, som äro förbundna med överföringen å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, därutinnan, att befattningshavaren äger frihet att välja sin bostadsort och ej har att vidkännas några som helst löneavdrag vid inträffande sjukdom eller under andra förhållanden, då den tjänstgöringsskyldiga har att vid tjänstledighet avstå lön vare sig delvis eller i sin helhet. De ändringar i nu gällande dyrtidstilläggsbestämmelser, vilka erfordras vid bifall till den nu angivna lösningen, torde jag senare i dag få underställa Kungl. Majrts prövning. Mot nämnda uttalande hade riksdagen icke något att erinra. Sedan de av Kungl. Majrt föreslagna ändringarna i gällande dyrtidstilläggsbestämmelser bifallits av riksdagen, infördes i kungörelsen den 15 juni 1923 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ett stadgande om att till personal, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, det procentuella dyrtidstillägget i varje särskilt fall skall minskas med hälften (Svensk författningssamling nr 270/1926). I samband härmed upphävdes i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 275) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer meddelade bestämmelser om att dyrtidstillägg till tjänstefri befattningshavare skulle utgå enligt i samma kungörelse närmare angivna grunder. Däremot upphävdes icke bestämmelsen i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) angående ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fi. pensionärer om att tjänstefri befattningshavare å allmänna indragningsstaten med oreglerad avlöning skulle åtnjuta pensionsförhöjning enligt de i § 3 i samma kungörelse stadgade grunder (pensionsförhöjning l). - Befräfiande nämnda pensionsförhöjning anförde riksdagens år 1932 församlade revisorer under nämnda § 51 i sin berättelse bland annat följande: "Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har den från och med den 1 juli 1926 i besparingssyfte tillkomna bestämmelsen om minskning i det procentuella dyrtidstillägget med hälften för statens befattningshavare på indragningsstat i fråga om på indragningsstat uppförda befattningshavare med -oreglerad lön icke haft åsyftad verkan. Genom att för dessa befattningshavare pensionsförhöjningen bibehållits oförändrad äro tvärtom statens utgifter för deras avlönande större efter ikraftträdandet av nämnda bestämmelse än tidigare. Härutinnan synes rättelse genom författningsändring påkallad." En närmare redogörelse för huru de av revisorerna påtalade bestämmelserna verkat återfinnes på sid. 179, 183 och 184 i revisorernas berättelse. I motioner vid 1932 års riksdag nr 312 i första kammaren och nr 483 i andra kammaren i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående indragning av viss personal vid domänverket m. m. hemställdes, bland annat, att