Nr 201.
Av herr Wagnsson, om .sänkning av 1östrättsåldeøn.
Före den författningsreform som genomfördes åren 1918-21 var
rösträttsåldern vid val til.l andra kammaren 24 år och vid kommunala val 21 år. Genom
beslut vid dessa års rik-sd-agar sänktes den politiska rösträttsåldern till 23 år,
medan -den kommunala rösträttsåldern höjdes till samma åld-er. Valrätt till
landsting inträdde dock först vid fyllda 27 år.
Något mera hållbart skäl för att skilja valrättsåldern från -de11 allmänna
myndighetsåldern har aldrig kunnat anföras. Den ålder då medborgaren anses
mogen att förvalta såväl sina egna som andras angelägenheter, även i de fall
dessa röra sig om betydande värden, har i vårt land sedan lång ti-d tillbaka
ansetts vara 21 år. Denna ålder var även före 1918 erkänd som rösträttsålder,
och först genom -den i riksdagen detta år avslutade kompro-missen fråntogs en
del av landets ungdom det medborgerliga inflytande de dittills ansetts värdiga
att förvalta. fa.nledningen -därtill var som bekant att riksdagens högerparti
icke -kunde förmås att släpp-a kravet på en höjd rösträttsålder som vederlag
för de streck av -olika slag som i sammanhang med rösträttsreformen
avskaffades. Den höjda rösträttsåldern betraktades närmast som en "konservativ
garanti", tagen i syfte att stärka de äldres och enligt gängse betraktelsesätt
mera konservativa m-edbor.garn-as inflytan-de på de yngres och mera radikala
elementens bekostnad. I den debatt som föregick beslutet vid 1918 års urtima
riksdag framhölls även med skärpa det orimliga i denna höjning av
valrättsåldern, och att det vore angeläget att så snart som möjligt återföra denna
ålder till likställighet med den allmänna myndighetsåldern. Ett godtyckligt
fastlåsande av rösträtten till 23 resp. 27 år utan annan motivering än den, att
man ville skapa ett skydd mot radikalismen, kunde icke i längden anses som
en hållbar ståndpunkt. I en kritisk situation, då det framför allt gällde att
snabbt komma till en uppgörelse, flkunde denna lösning -godtagas men
åldersförbehållet betraktades p-å vänster-håll i riksdagen allmänt som ett provisorium.
Under de 15 år som sedan dess förflutit har det svenska samhället
genomgått betydande förändringar. Icke minst dess ungdom är i dag helt annan
då. De ekonomiska krisernas svårigheter och ett med åren alltmer stegrat
politiskt intresse ha tvingat ungdomen till allvarligt tänkande redan vid tidig
ålder. De politiska ungdomsorganisationerna ha tagit hand om detta intresse
och utfört ett skolnings- och uppfostringsarbete av stora mått. Och sist men
icke minst har folkbildnin-gsrörelsen, som särskilt vänder sig till och bäres upp
av ungdomen, givit fördjupade kunskaper och ökad ansvarskänsla.
Bfihang till riksdagens protokoll 1934. 3 saml. N r 201-203. 1
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/389
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner z Första kammaren, N 1 201. 1