Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/389

Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner z Första kammaren, N 1 201. 1


Nr 201. Av herr Wagnsson, om .sänkning av 1östrättsåldeøn. Före den författningsreform som genomfördes åren 1918-21 var rösträttsåldern vid val til.l andra kammaren 24 år och vid kommunala val 21 år. Genom beslut vid dessa års rik-sd-agar sänktes den politiska rösträttsåldern till 23 år, medan -den kommunala rösträttsåldern höjdes till samma åld-er. Valrätt till landsting inträdde dock först vid fyllda 27 år. Något mera hållbart skäl för att skilja valrättsåldern från -de11 allmänna myndighetsåldern har aldrig kunnat anföras. Den ålder då medborgaren anses mogen att förvalta såväl sina egna som andras angelägenheter, även i de fall dessa röra sig om betydande värden, har i vårt land sedan lång ti-d tillbaka ansetts vara 21 år. Denna ålder var även före 1918 erkänd som rösträttsålder, och först genom -den i riksdagen detta år avslutade kompro-missen fråntogs en del av landets ungdom det medborgerliga inflytande de dittills ansetts värdiga att förvalta. fa.nledningen -därtill var som bekant att riksdagens högerparti icke -kunde förmås att släpp-a kravet på en höjd rösträttsålder som vederlag för de streck av -olika slag som i sammanhang med rösträttsreformen avskaffades. Den höjda rösträttsåldern betraktades närmast som en "konservativ garanti", tagen i syfte att stärka de äldres och enligt gängse betraktelsesätt mera konservativa m-edbor.garn-as inflytan-de på de yngres och mera radikala elementens bekostnad. I den debatt som föregick beslutet vid 1918 års urtima riksdag framhölls även med skärpa det orimliga i denna höjning av valrättsåldern, och att det vore angeläget att så snart som möjligt återföra denna ålder till likställighet med den allmänna myndighetsåldern. Ett godtyckligt fastlåsande av rösträtten till 23 resp. 27 år utan annan motivering än den, att man ville skapa ett skydd mot radikalismen, kunde icke i längden anses som en hållbar ståndpunkt. I en kritisk situation, då det framför allt gällde att snabbt komma till en uppgörelse, flkunde denna lösning -godtagas men åldersförbehållet betraktades p-å vänster-håll i riksdagen allmänt som ett provisorium. Under de 15 år som sedan dess förflutit har det svenska samhället genomgått betydande förändringar. Icke minst dess ungdom är i dag helt annan då. De ekonomiska krisernas svårigheter och ett med åren alltmer stegrat politiskt intresse ha tvingat ungdomen till allvarligt tänkande redan vid tidig ålder. De politiska ungdomsorganisationerna ha tagit hand om detta intresse och utfört ett skolnings- och uppfostringsarbete av stora mått. Och sist men icke minst har folkbildnin-gsrörelsen, som särskilt vänder sig till och bäres upp av ungdomen, givit fördjupade kunskaper och ökad ansvarskänsla. Bfihang till riksdagens protokoll 1934. 3 saml. N r 201-203. 1