Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/417

Motioner i For.s-fa kammaren, Nr 212. 7

Nr 212. Av herr Wa.g11Sson, om /zo]mng av nzinirniarzøodena till lfirajre vid fortsättningsskolor. I statsverkspropositionens 8:e huvudtitel föreslås under punkt 32 (sid. 221) att understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor skall utgå med oförändrat belopp. Arvodet åt lärare i fortsättningsskola har under en följd av år till och med budgetåret 1932/1933 varit fastställt att utgå med minst 2 kronor och 50 öre för undervisningstimme i fortsättningsskola och minst 1 krona och 50 öre för undervisningstimme i ersättningsskola, dock att arvodet för manlig eller kvinnlig slöjd utgjort för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 1 krona 75 öre och för undervisningstimme iersättningsskola minst 1 krona och 25 öre samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål ifortsättningsskola minst 2 kronor för undervisningstimme, ävensom att för undervisning i ämnet arbetskunskap, i den mån undervisningen i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål inte inginge däri, till lärare som förklarats därtill berättigad, arvodet skulle utgå med minst 3 kronor för undervisningstimme. Statsbidrag till avlönande av dessa lärare, skulle utgå med belopp, som svarade mot minimiarvodena. 1933 års riksdag vidtog utom vad beträffar arvodet till lärare i hushållsgöromål nedsättningar i de förut gällande arvodena. Kungl. Maj:t hade av statsfinansiella skäl ansett sig böra påyrka detta. - Förslaget om dessa lönesänkningar framfördes av den s. k. granskningsnämnden, som uttalade att arvodet för fortsättningsskolans lärare fastställts vid en tidpunkt, då prisnivån var en annan än nu. Det oriktiga i detta påstående påvisades i en inom första kammaren vid sagda riksdag väckt motion, nr 173, till vars motivering jag tillåter mig att hänvisa. De intill 1933 fastställda minimiarvodena för lärare vid nu ifrågavarande skolor måste i och för sig anses lågt tilltagna. Arvode för annan motsvarande lärartjänstgöring med elever, på det åldersstadium, som här ifråga, torde ligga högre. Det må beaktas att arvodet för lärare i fortsättningsskolor, beräknas endast efter antalet lektionstimmar och att dessa lektionstimmar för flertalet av fortsättningsskolans läroämnen motsvaras av ett väsentligt större antal verkligen fullgjorda arbetstimmar, om hänsyn tages till den tid, som måste användas till förberedelse och granskning av lärjungarnas skriftliga arbeten. I verkligheten blir därför ersättningen för lärarens arbete betydligt lägre för timme än det i löneförfattningen angivna arvodet., Vad gäller folkskolans lärare som i flertalet fall tjänstgöra som lärare vid fortsättningsskolorna, kunna de visserligen genom reglerna för utanordnandet av provisorisk avlöningsförbättring åt dem anse sig tvingade att åtaga sig undervisningen i fortsättningsskolorna, men uppenbart är att sådan påtvingad