Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/443

Motioner 11 Första kammaren, Nr 217. 1

Nr 217. Av herr Norling, om ökat anslag till understöd åt elever vid vissa kommunala och enskilda skolor för yrkesundervisning. Alltsedan år 1929 har riksdagen varje år anvisat ett extra förslagsanslag av visst belopp, under budgetåret 1933/34 av l50,000 kronor, till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala och enskilda skolor för yrkesutbildning. Vid 1931 års riksdag påyrkades vid ärendets behandling i statsutskottet av Oscar Olsson m. fl., att till utskottets motivering borde göras följande tillägg: "Till kommunala och enskilda anstalter för yrkesutbildning böra i detta hänseende också sådana yrkesbetonade högre folkskolor räknas, som meddela en med dessa anstalter fullt jämbördig undervisning i yrkesutbildning åt elever på samma åldersstadium. Utskottet håller före, att elever vid sådana yrkesbetonade högre folkskolor också böra, efter Kungl. Maj:ts prövning, kunna komma i åtnjutande av dessa stipendier, utan hinder av att dessa skolor gå under annat namn än övriga anstalter för yrkesutbildning" Vid ärendets behandling i kamrarna anslöt sig första kammaren till den sålunda avgivna reservationen, då däremot andra kammaren avslog densamma. Hittills ha emellertid inga åtgärder vidtagits för utvidgande av de snäva gränserna för erhållande av understöd till att omfatta skolpliktsfria medellösa elever vid samtliga skolor, som meddela verklig yrkeskunskap och yrkesfärdighet. Förhållanden-a på arbetsmarknaden ha alltmer försämrats, och allt större skaror av landets ungdom ha tvingats till sysslolöshet. Ett avsevärt större antal ungdomar än vad nu är fallet borde erhålla möjlighet att fortsätta sin utbildning i något yrke, samtidigt som antalet arbetslösa i motsvarande grad minskades. Något hållbart skäl, att utestänga elever vid yrkesbestämda högre folkskolor från rätt att söka och erhålla understöd ur det av riksdagen beviljade anslaget kan inte uppletas. - En jämförelse med hänsyn till fackämnenas ställning å respektive timplaner mellan å ena sidan yrkesbestämda högre folkskolor och å andra sidan en del sådana andra läroanstalter, vilka rubricerats såsom yrkesskolor och vilkas elever kunna komma i åtnjutande av statsstipendier, visar, att de förstnämnda skolorna såsom yrkesskolor betraktade mycket väl kunna hävda sin ställning. De flesta yrkesbestämda högre folkskolor äro nämligen tre- eller fyraåriga och ha vanligen en årlig lästid av nio månader. Ett betydande antal veckotimmar ägnas därvid åt ren yrkesundervisning. Följande översikt visar timtalet för olika fackämnen vid en del yrkesbestämda högre folkskolor för handelsyrket samt för de ettåriga handelsskolorna: Bihang till riksdagens protokoll 1984. 8 saml. Nr 217-222. 1