Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/444

2

.llotioner 11 Första kammaren, Nr 217.

Antal veckotimmar. Iflandels- Göte- l*lo-rr- Udde- .- på Öster-É [skolor med borgs Malmö kopings valla Vaste- 8 sunds 1 -. högre .- .. högre -. ettårsknr- hogre hogre hogre hogre ser i ge- folkskola figšsšola folkskola folkskola fëlišol folkskola nomsnitt 3-årig g i 3-årig 3-årig g 3-äng Bokföring, kontorsarbete, handelslära . . . . . . . . . Stenognfl, maskinskrivnin g . Beträffande de fackliga ämnena, som normalt kunna ifrågakomma på en handelsinriktad skola av förevarande slag, visar det sig sålunda, att de högre folkskolorna ha att uppvisa ett något högre timtal än handelsskolorna med ettårskurser. Att de förstnämnda läroanstalterna, vilka kunna stödja sin yrkesundervisning på ett säkrare teoretiskt underlag än t. ex. ett- och tvååriga yrkesskolor för handel, måste anses fullt likvärdiga med dessa, torde vara klart. I de yrkesbestämda högre folkskolorna med huslig utbildning äro ofta 20 veckotimmar eller mer anslagna åt hushållsgöromål, hushållslära och hemvård. I ett fall (Norrköping) äro andra och tredje läsåret nästan uteslutande ägnade åt faokundervisning. Ämnet kvinnlig slöjd har i allmänhet 12 à. 14 veckotimmar. Fackämnenas ställning i yrkesbestämda högre folkskolor för teknisk utbildning är likaledes stark. Under en treårig kurs ägnas i dessa läroanstalter i genomsnitt 45 veckotimmar åt denna ämnesgrupp. Då enligt av riksdagen givna bestämmelser understöd kan tillerkännas mindre bemedlade elever, som deltaga i yrkeskurs av blott fem månaders längd, borde därför rättvisligen även lärjunge vid yrkesbestämd högre folkskola erhålla liknande förmån. Undervisningen i fackämnena vid de fyraåriga praktiska mellanskolor, som jämlikt beslut av 1933 års riksdag försöksvis upprättats vid vissa av de yrkesbestämda högre folkskolorna, är likaledes av sådan omfattning, att även sistnämnda skolors behövande elever böra erhålla liknande understöd. Endast ett ringa fåtal av den yrkesbestämda högre folkskolans elever övergår efter avslutad lärokurs till andra utbildningsanstalter. Under normal arbetstillgång har det nämligen varit relativt lätt för dessa ungdomar att erhålla god anställning. 1927 års skolsakkunniga hava verkställt en undersökning i avsikt att utröna, huruvida de från de yrkesbestämda högre folkskolorna avgångna eleverna i förvärvsarbetet haft direkt nytta av sina i skolan förvärvade kunskaper och färdigheter. Av nämnda undersökning framgick, att 58.6 % av de 4,102 lärjungarna, som ingivit uppgifter, ägnat sig åt yrken eller sysselsättningar, för vilka skolan avsett att direkt förbereda, medan 15.7 % förklarat sig inom annat förvärvsområde hava haft direkt nytta av den erhållna undervisningen. Endast 9.5 % ansågo sig ej hava haft direkt nytta av skolans speciella yrkesundervisning. För de elever, vilka med oavslutad kurs nödgas avgå från skolan, ställa sig emellertid des-sa siffror synnerligen ogynnsamma.