Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/452

10

Motioner i Första kammaren, Nr 220.

befolkningsgruppers ungdom behålles vid andlig hälsa och ges rikligast möjliga tillfällen till intellektuell förkovran, något som folkhögskol.orna äro goda verktyg för. En höjning av stipendiebeloppen för de s. k. mindre bemedlade eleverna liksom liberalare villkor överhuvud för stipendiers erhållande torde därför med hänsyn till bonde- och med den jämställd ungdoms ekonomiska trångmål i innevarande tid vara synnerligen av behovet påkallad. Det livliga och från år till år stegrade intresse för folkhögskolestudier, som kunnat iakttagas, har också medfört, att en stor del av folkhögskolorna är belagd långt utöver det elevantal, för vilket de avsetts. Inte desto mindre har man i år liksom tidigare under en följd av år måst avvisa stora grupper sökande. De skolor, som genom extra anordningar berett plats åt ökat antal elever, ha givetvis därmed ådragit sig extra utgifter, som ytterligare belasta en ofta redan i förväg starkt ansträngd budget. Det torde därför böra övervägas, om inte genom extra anslag till sådana skolor dessa borde få uppmuntran och hjälp i sina strävanden till temporär utvidgning av antalet elevplatser. Trots enskilda skolors ansträngningar till temporär utvidgning av antalet elevplatser kan man motse, att även till kommande läsår betydande grupper platssökande elever inte kunna beredas plats vid folkhögskolorna. I samhällets intresse ligger dock, att detta studieintresse tillvaratages. En möjlighet till temporär utvidgning av folkhögskoleverksamheten skulle vara, att man vid folkhögkolorna eller å eljest lämpliga platser anordnade folkhögskolekurser för arbetslös ungdom i form av ungdomsläger. Dylika kurser skulle säkerligen vara en den mest utmärkta form för ungdomsläger, som kan åstadkommas. Genom beredande av möjlighet till folkhögskolekurser för ökat antal ungdomar och då särskilt för den ungdom, som hör hemma inom de av krisen hårdast drabbade befolkningslagren, hållas livsmodet och framtidsförhoppningarna uppe hos ungdomsskaror, som eljestlätt gripas av missmod. För bevarandet och förkovran av de breda ungdomslagrens andliga hälsa och intellektuella färdigheter i samhälleliga värv torde statens ekonomiska offer knappast kunna bli för stora. Vad staten här åstadkommer ges rundhänt igen av denna ungdom, när den årskull efter årskull rycker in på sina platser i samhällslivet. Utan att underskatta andra skolformer våga vi påstå, att för bonde- och arbetarungdomen är folkhögskolan och med den närbesläktade skolformer den viktigaste utbildningsinstitutionen. Imed stöd av vad ovan anförts få vi hemställa, att riksdagen måtte bes uta, att stipendiebeloppen för synnerligen behövande elever höjas från nuvarande 35 kronor i månaden till 45 kronor för samma tid och att anslaget härför höjes i motsvarande grad; att bestämmelserna om medellöshet förändras så, att behövande bonde- och med den jämställd ungdom får bättre möjligheter till vistelse vid folkhögskola; att extra anslag i relation till antalet extra elevplatser be