Nr 226.
Av herr Svensson, Martin, m. f-l., om tull å vissa slag av torkade
ell.er saltade frukter.
I en vid innevarande års riksdagssession väckt motion, vilken utmynnar
i förslag om höjd tull på kaffe, framhålles, att åtskilliga skattekällor kunna
och böra tagas starkare i anspråk för att vid budgetens balansering så
långt som möjligt hålla sig till sunda metoder. I anslutning härtill få vi
härmed framställa förslag om införande av tull å vissa slag av torkade
eller saltade frukter. Härigenom komme även i viss grad stöd att beredas
åt inhemsk produktion.
Genom beslut av 1929 års riksdag, vid vilken det statsfinansiella läget
tillät vidtagande av åtskilliga skattelindringar, borttogos samtliga för
varor under tulltaxenummer 68, frukter och bär, torkade eller saltade,
gällande tullsatser, nämligen 50 öre pr kilogram för aprikoser, persikor,
bananer, plommon, sviskon, bruneller, äpplen, päron, liksom för
blandningar av dessa frukter, samt 15 öre pr kilogram för skal och kärnhus av
äpplen och s. k. chopped apples.
I motioner till 1933 års riksdag föreslogs, huvudsakligen i anledning av
det starkt försämrade statsfinansiella läget, att de borttagna tullsatserna
måtte återinföras i en höjd av 25 öre jämt om för samtliga omförmälda
varuslag. Dessa motioner blevo av riksdagen efter gemensam votering
bifallna endast i vad angick skal och kärnhus av äpplen samt s. k. chopped
apples, statistiskt nr 141. Övriga varuslag, statistiskt nr 135-140, skulle
fortfarande vara tullfria. Såsom motivering härför åberopade den knappa
majoriteten inom utskottet ifrågavarande frukters betydelse för
folknäringen och folkhälsan.
Undertecknade motionärer förmena, att folknäringen och folkhälsan
kunna tillgodoses med svensk frukt, lika väl som den tillgodoses med
svensk brödsäd, svensk potatis, svenskt nötkött o. s. v., och anse det ej
obilligt, att de som nödvändigt vilja konsumera av sådana fruktslag, som ej
växa inom landet, därför betala ett visst tillägg. Dessutom är uppnåendet
av en dräglig inkomststandard för våra fruktodlare något som bör
understödjas.
Förevarande motion föranledes emellertid övervägande av finansiella
grunder, i det vi anse fullt naturligt att skattekällor, som under vissa år
icke behövt anlitas, åter tagas i anspråk så snart nedgång i andra
statsinkomster gör detta behövligt.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 3 saml. Nr 226-234. 1
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/473
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner i Första kammaren, Nr 226. 1