av allmänna konsumtionsartiklar får en förhatlig klasslagskaraktär, säger
en och annan. Vad den invändningen angår, kan det vara nog att anföra ett
yttrande i den frågan av det engelska arbetarepartiets ledare. Han sade:
"Demokratien bör icke resonera så, att då en klass har de och de
rättigheterna, böra alla klasser kräva samma rättigheter. Det är fåvitskt. Låt oss
i stället se till, att de rättigheter, demokratien kräver, äro rättigheter värda
att äga och icke rättigheter med sjukdom, fördärv och last i följe. Rätten
att gå under, att gå vilse - den rätten avstå vi åt första bästa, som vill ha
den. Vi önska den icke." Den kolossala engelska spritskattestegringen ägde
rum under arbetarepartiets medverkan. Och Danmarks nuvarande
socialdemokratiske statsminister Stauning yttrade till representanter för en svensk
kommitté, som frågade honom om denna punkt: "l den mån det förekommit
någon opposition mot den danska alkoholbeskattningen, har den väsentligen
kommit från lager under arbetark1assen." - lnvändningen ur
klassmotsatsernas synpunkt kan härmed vara nog bemött.
På grund av vad här anförts hemställes,
att riksdagen måtte för sin del begära följande ändrade
lydelse av andra paragrafen i förordningen om fortsatt
tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155)
angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker:
. § 2.
Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens
inköp av spritdrycker och utgår dels med en grundavgift av
3 kronor, för liter räknat, dels med 60 procent av det belopp,
som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna i
buteljerat skick.
Detaljhandelsbolagen - - - - - omsättningsskalten.
Stockholm den 23 januari 1934.
J. Bergman. John Sandén. John Björck.
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/495
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner i Första kammaren, Nr 234. 23