Nr 236.
Av herr Andersson, Alfred, om pension åt vissa fjärdingsmän, som vid den nya polisorganisationens genomförande förlorat sina befattningar.
Vid nya polisorganisationens genomförande förlorade åtskilliga dåvarande fjärdingsmän sina befattningar. Genom den nya p-olisdistriktsindelningen blevo sålunda vissa tjänster överflödiga och på grund av skärpta kompetensfordringar och föreskrifter beträffande pensionsålder hava en del befattningshavare icke kunnat erhålla förnyad anställning.
Onekligen innebär den nya polislagens tillkomst ett svårt avbräck för många, som innehade fjärdingsmansbefattning, då lagen sattes i tillämpning. De större kompetensfordringar, som ställdes på befattningshavarna, den omläggning av p-olisdistrikt, som delvis förekom, med flera förhållanden ställde en stor del av de förut anställda utanför möjlighet till förnyad anställning. Många av dessa entledigade kommo följaktligen i en svår ställning. Många ha varit helt beroende av den inkomst, uppdraget gett. I allmänhet ha fjärdingsmännen levat i små ekonomiska omständigheter och, även då lönen varit liten, haft sin huvudsakliga försörjning av tjänsten. Billighetsskäl torde således tala för att staten lämnar sin medverkan till beredande av pension åt sådana fjärdingsmän, som blivit överflödiga vid nya polisorganisationens genomförande, och vilkapfjärdingsmän kunna räkna en tjänstetid av min-st tio år närmast före den 1 januari 1932 och sistnämnda dag uppnått minst 50 levnadsår. Dylik pension torde böra sättas till två tredjedelar av medeltalet av fjärdingsmannens lön för de fem sista åren före den 1 januari 1932.
På grund av det anförda får jag hemställa,
att riksdagen måtte besluta att till de personer, som vid nya polisorganisationens genomförande vid 1932 års ingång haft anställning som fjärdingsmän under minst tio år före år 1932 och den 1 januari 1932 uppnått minst 50 levnadsår, skall av statsmedel utgå pension med två tredjedelar av medeltalet av dylik persons lön som fjärdingsman för de fem sista åren " före den 1 januari 1932, eller om detta anses ej kunna omedelbart beslutas, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag i ämnet.
Stockholm den 23 januari 1934.
Alfred Andersson.
