Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/514

6

Motioner 11 Första kammaren, Nr 241.

styrelsesättet, som med början i Ryssland sedan gått fram över stora och små kontinentala stater, har naturligtvis många anledningar. Men man kan dock icke sluta till ögonen för det faktum, att i alla länder, där demokratien fått lämna högsätet till förmån för mer eller mindre, mest mer autokratiska styrelseformer, rörelsen direkt riktats mot i varje fall det fria föreningsväsendet. Att så skett torde väl kunna sägas i viss, icke ringa mån hava berott på missförhållan-den å arbetsmarknaden. Detta kanske kan i någon grad få anses bekräftat av det förhållandet, att de stora industriella stater, däri reaktionen givit förenämn-da resultat, haft att kämpa mot en genom marxismens ytterlighetspartier desorganiserande verksamhet å arbetsmarknadens område. Därvid tänker jag icke på de mer eller mindre ofta kriminalistiskt betonade fördömliga utslagen av missriktad solidaritet, vilka träffa såväl arbetare som tredje man. Jag frånser här dessa utslag icke därför, att icke även de spela en roll vid den av mig omnämnda reaktionen, utan av anledningen att de falla utom ramen för denna motion och för övrigt delvis redan äro föremål för särskild utredning. N är fråga uppstår, att staten ej skall begränsa sin uppgift till medling i förestående eller uppkomna konflikter och i övrigt till neutral hållning i kraftmätningen å arbetsmarknaden, bör statens ingripande dock alltjämt som regel så begränsas, att parterna själva i största möjliga utsträckning - med det biträde staten kan lämna som me-dlare - få utjämna sina mellanhavanden. Föreningsväsendet somsådant har, på sätt redan framhållits, fyllt och fyller allt fortfarande en stor uppgift till fromma för föreningarnas medlemmar. Statens ingripande bör alltså icke rikta sig mot dessa organisationer men väl mot organisationernas- överhandtagande maktställning på näringslivets områden och bl. a. mot den desorganisation, som bottnar i möjligheten, att inom en organisation strejk eller lockout kan beslutas och iverksättas eller att en organisatoriskt förd konflikt kan fullföljas, trots att konfliktbeslutet icke uppbäres av en allmännare mening inom organisationen. Då med denna motion avses att genom utredning vinna klarhet rörande de vägar, som böra följas för att vinna rättelse i sist anmärkta förhållanden - frågan om medel till mötande av organisationernas ökade maktställning blir föremål för särskild motion - kun-de jag stanna vid förslag om sådan utredning. Men jag skall tillåta mig att med några., långt ifrån uttömmande ord yttra något om utredningens innehåll, sådant jag på detta förberedande stadium ser detsamma. Vid tal om konflikter i detta sammanhang avses givetvis intressekonflikter, "däri organisation är part. Huruvida de av staten nu för medling i arbetskonflikter givna regler böra ytterligare utvidgas eller eljest förändras, måste givetvis tagas under övervägande. I detta avseende bör bl. a. undersökas, huruvida förlikningsmannaförslag skall kunna avslås vid förhandlingsbordet eller om icke som regel dylikt förslag, för såvitt det av