Den lagstiftning, som i Sverige förefinnes rörande- förhållandena på
arbetsmarknaden, såsom lagen om kollektivavtal, lagen om arbetsdomstol och
lagen om medling i arbetstvister, bygger icke på någon särskild
författning, som handlar om de fackliga förbundens och övriga organisationers
konstitution och inregistrering. Skulle man gå in för att lämna
bestämmelser om ordningen vid omröstning om förlikningsmans förslag eller
eljest om strejk eller lockout, nödgas man måhända att gripa sig an med
frågan om föreningarnas rättskapacitet, utöver vad nu faktiskt är
förhållandet. En blivande utredning måste alltså omfatta frågan om behovet av en
sådan lagstiftning och eventuellt också innebära förslag till en sådan.
Utan att vidare ingå på frågan om innehållet i en utredning av ovan
angiven natur och under åberopande av vad som nu anförts, hemställer jag,
att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:-t snarast möjligt läte verkställa utredning om
lämpliga åtgärder til-1 befordrande av arbetsfreden å
arbetsmarknaden och för riksdagen framlägga de förslag, vartill
utredningen kunde föranleda.
Stockholm den 2-3 januari 1934. I
Eliel Löfgren.
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/516
Den här sidan har inte korrekturlästs
8
Motioner 11 Första kammaren, N 1 241.