redan däri, att just inom arbetarvärlden flera klasspartier tävla med
varandra om makten, samtliga betraktande det "såsom en naturlig rätt" att
företräda klassens intressen. j
Att socialdemokratin är ett klassparti, vilket betraktar det som en
huvuduppgift att tillgodose fackföreningsrörelsens önskemål, utgör emellertid
från denzokratisk synvinkel intet försvar för kollektivanslutningen. Ty
klasspartiet självt strider mot den demokratiska åskåclntngen. Den stolta
kungstanken i demokratin är läran om människornas frigörelse från
yrkeseller klassgemenskapen till att omfatta hela folkets intresse. Det är möjligt,
att denna tanke inrymmer. ett ouppnåeligt ideal. Människan är ett
skröpligt väsen, som icke utan svårighet kan bortse från sin egen snäva horisont
till förmån för helhetens. Det är dock detta ideal, som skänker folkstyret
dess moraliska kraft. Politiska organisationer, vilka framträda som
instrument för privata, ekonomiska sammanslutningar eller över huvud för
enskilda klassers och gruppers intressen, göra antingen demokratin
funktionsoduglig genom sin löftes- och överbjudarpolitik eller giva upphov till en
köp- och bytespolitik, som i längden måste demoralisera och totalt
undergräva respekten för allt politiskt arbete.
Som en ursäkt för kollektivanslutningen anföres ofta från
socialdemokratisk sida den s. k. reservationsrätten, d. v. s. den enskilde
fackföreningsmedlemmens rätt att reservera sig mot föreningens beslut om inträde i det
socialdemokratiska partiet. Från synpunkten av socialdemokraternas
anspråk på, att kollektivanslutningen bör uppfattas som ett uttryck för deras
på klassamhörigheten grundade naturligarätt, framstår reservationsrätten
som en inkonsekvens., Den utgör desslikes rakt icke någon garanti mot
åsiktsförtryck. Det heter i partiets stadgar (Grundstadgar för
arbetarkommuner tillhörande Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti § 1 mom.
2.): "F örening, som ansluter sig eller tillhör arbetarkommunen, skall göra
detta med hela sitt medlemsantal utom beträffande medlemmar som genom
annan förening redan äro anslutna samt medlemmar som skriftligen
reserverat sig mot anslutning till partiet. Vid rapports avgivande frånräknas
sådana medlemmar föreningen-s medlefmsantal. För sådana medlemmar
erlägges icke .avgift till kommunen, distriktet eller partiet, dock skall uppgift
å antalet sådana medlemmar lämnas å rapporterna." En fackligt
organiserad arbetare, som icke vill vara med om sin förenings beslut att
kollektivt enrollera sig i -det socialdemokratiska partiet, måste sålunda i en
särskild skrivelse giva detta till känna. Med de intima förbindelser, som av
naturliga skäl bestå mellan ledningen för en kollektivansluten
fackförening och den lokala arbetarkommunen leder detta helt enkelt till, att
reservationsrätten blir ett medel, varigenom det socialdemokratiska partiet
skaffar sig vetskap om vilka fackföreningsmedlemanar, som från partiets
synpunkt- icke äro rättrogna. En var må ju sedan göra sig en föreställning
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/521
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner 11 Första kammaren, N 1 243. 13