om det praktiska värdet av denna säkerhetsventil för den politiska
åsiktsfriheten inom de av socialdemokraterna behärskade fackföreningarna.
I förbigående må anmärkas, att när man på socialdemokratiskt håll som
ett försvar för kollektivanslutningen anför, att motståndarna till densamma
inom fackföreningarna höra hemma i de antidemokrati-ska
bolsjevikpartierna, till vilka inga demokratiska hänsyn behöva tagas, så håller detta
argument näppeligen streck. En snabb blick på valstatistiken kan
övertyga en och var om, att stora skikt av arbetarklassen måste rösta med andra
partier än de socialistiska. Även vid det .senaste i hög grad klassbetonade
valet till andra kammaren var detta utan tvivel fallet. Egendomligt vore
om icke dessa gentemot socialismen kritiska eller indifferenta arbetarskikt
voro representerade även inom fackföreningsvärlden.
I vårt ovanstående resonemang ha vi behandlat frågan om den fackliga
kollektivanslutningen från den politiska demokratins synpunkt. Det
återstår att säga några ord om densamma också från fackföreningsväsendets
egen synpunkt. Att fackföreningarna lika väl som andra
yrkesorganisationer och ekonomiska sammanslutningar i allmänhet hava bestämda
intressen att bevaka vid de politiska avgörandena, ligger i öppen dag. Men
det är därför icke sagt, att fackföreningsrörelsen såsom sådan bör
politisems. Varje parti, även ett så-dant, som i första hand vill föra en viss grupps
talan, tvingas att taga ställning till en mängd spörsmål, som i lika hög
grad angå alla medborgare. En arbetare, som anser att exempelvis
socialdemokratin bäst tillvaratager hans intressen som fackföreningsmedlem,
behöver ingalunda dela detta partis uppfattning i försvarsfrågor, kyrkofrågor,
kulturfrågor eller över huvud i hela den rad av frågor, som icke beröra
en viss klass framför andra. Medlemskap i en fackförening konstituerar
icke i och för sig åsikt-ssamhörighet med något särskilt politiskt parti.
Fackföreningarna hava, som Ny Tids facklige redaktör, Stefan Oljelund,
framhåller i sin bok "lndustrins arbetarproblem", sina bestämt avgränsade
uppgifter -och intressen, även om det politiska systemet un-dergår
genomgripande förändringar. -
Vi genomleva f. n. en period av stora politiska och sociala omvälvningar.
Demokratin hota-si från ena sidan av klassväldet, främst i den röda
socialismens skepnad, och från andra sidan av moderna, på diktaturtanken byggda
strömningar. Skall demokratin i denna brytningstid kunna hävda sig,
ligger det makt uppå, att den med kraft slår vakt om den enskildes
självbestämningsrätt.
På grundval av vad vi ovan anfört och som ett led i strävan-dena att värna
nedärvda, svenska frihetsideal föreslå vi,
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om
Skyildsam utredning om samt framläggande av förslag till
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/522
Den här sidan har inte korrekturlästs
14
Motioner 12 Första kammaren, Nr 2-43.