Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/545

Motioner i Första karnnwren, Nr 249. 1

Nr 249. Av herr J ohansson, Johan Bernhard, om skärpta bestämmelser rörande uttännings rätt att här i riket drifva näring. Enligt 1864 års näringsfrihetsförordning § 26 mom. 1 gäller, att utlännings rätt att här i riket idka handels- eller fabriksrörelse, hantverk eller annan hantering skall bero på särskild prövning av Kungl. Maj:t. Genom en lag av 1916 kompletterades 1895 års lag om handelsbolag och enkla bolag med ett stadgande av innehåll, att även om utlänning erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd att här i landet driva näring han likväl icke utan särskilt tillstånd därutöver av Kungl. Maj:t skall ha rätt att sluta handelsbolag eller ingå i sådant bolag. Genom en extensiv tolkning av näringsfrihetsförordningen har i ett par fall utlänning, som förfarit särskilt oförsiktigt, fällts till ansvar för det han utan tillstånd här i riket idkat näring, dels då rörelsen drivitsi annan till handelsregistret anmäld persons (svensk undersåte) namn och dels då rörelsen utövats i vederbörligen registrerat aktiebolags namn. Straffet för överträdelse av näringsfrihetsförordningens olika bestämmelser, lika för svensk som för utlänning, är endast böter, vanligen till förhållandevis ringa belopp. Bötesstraffet kan fylla sin uppgift då det gäller av svenskar begångna överträdelser, som ofta ha karaktären av ordningsförseelser, men är alldeles otillräckligt för att avskräcka utlänningar från en vinstgivande verksamhet. Förverkande av egendom eller föreläggande att lämna landet skulle på ett helt annat sätt betaga vederbörande lusten att trotsa gällande bestämmelser. Men därutöver måste i möjligaste mån förhindras att dessa kringgås. Polisen i Stockholm torde äga rik erfarenhet av hur lätt detta nu låter sig göra och hur svårt det är att utverka fällande dom å utlänningar, som utan Kungl. Ma-j:ts tillstånd, ofta utan ens arbetstillstånd, här i riket idka handel. Aktiebolagsformen torde i stor utsträckning användas för ändamålet. Ett aktiebolag bildas, givetvis med svenskar som stiftare, men med en utlänning som ägare av praktiskt taget alla aktierna. Handelsresande, naturligtvis utlänningar, anställas, vilka av oförklarlig - eller närmare besett lätt förklarlig - anledning uppge sig arbeta utan lön. Ett ofta praktiserat sätt är även att en utlänning inför ett större varulager (t. ex. mattor), vilket han (pro forma) säljer till en svensk firma, samtidigt som han låter anställa sig som expert och försäljare hos firman, varefter han obehindrat reser omkring och till förfång för svenska köpmän försäljer sitt varulager. Ytterligare en metod är att en svensk vidtalas att tjänstgöra som bulvan, d. -v. s. formellt stå som innehavare av firman. Sådant bulvanförhållande synes böra beläggas med straff. Bihang till riksdagens protokoll 1934. 3 saml. Nr 2/19-253. 1