Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/564

2

Motioner i Första kammaren, Nr 254.

Iingsfrihet, vilar på ett falskt frihetsbegrepp. "Frihetens fiender ha ingen rätt att i. frihetens missbrukade namn söka skydd för sina förehavanden" "Den sin frihet missbrukar är värd att mista den" lyder den ärevördiga domareregel, som ännu står kvar i Sveriges Rikes Lag. Den från utländskt håll ledda propagandan bland barn och ungdom, där samhällsskadligt självsvåld tagit frihetens plats och namn, har rätt förstått att börja undermineringsarbetet bland de unga för att så bereda marken för sina omstörtningsplaner. Genom utsående av hat och förakt vilja dessa skadegörare utrota de nationella, religiösa och sedliga, livsfrämjande krafter, som hem och skola vilja väcka och stärka. "Den som har barnen har framtiden." Den tunga påfrestning, som ungdomsarbetslösheten ochfalla dess svåra följder utgör för de unga, gör dem jämväl mer mottagliga än eljest för denna hatförkunnelse, som lockar till förvillelser och till-:sist¿bryter ned de ungas livsmod. Kravet på ungdomens värnande häremot, som är ,ett led i skyddandet av rikets lagbundna ordning och frihet, borde kunna samla alla goda krafter att redan på detta tidiga stadium möta denna fara. De maktägande, vilka dessa än må vara, må icke genom vanvårdande av folkets andliga livsvärden hugga av den gren, som de själva sitta på. Och det går icke längre att bagatellisera den för den andliga folkhälsan så nedbrytande propagandan i tal och skrift. Den bedrives alltfort med hätskhet och målmedvetenhet från agitationstribuner och press. Och demokratiens maktägande mä icke utsätta sig ens för misstanken att vilja hålla sin skyddande hand över dessa även av dem insedda och erkända missförhållanden. Med klar insikt om att den allra betydelsefullaste insatsen för främjandet av den andliga folkhälsan blir hemmets, skolans och kyrkans fostrande gärning, kräva dock allt vidare kretsar i vårt folk, - och detta icke endast de religiöst betonade kyrkliga och frikyrkliga - vilka icke längre kunna sluta ögonen till och bagatellisera denna folkfara, att också samhället gör sin plikt och för folkets och dess framtids skull söker att skydda särskilt det uppväxande släktet genom att resa det värn, som det förmår genom de maktmedel, som ligga i dess hand. Vi erinra om en känd ungdomsledares ord: "att barnen skyddas för otillbörlig, förgiftande, hatfull propaganda är uppenbarligen från alla synpunkter påkallat". Det är en slående brist på följdriktighet och omsyn, om samhället så gott som motståndslöst tillåter ett internationellt organiserat, målmedvetet arbete att motverka och nedbryta den folkfostran, för vilket riket gör så stora offer. Land skall med lag byggas. Det är vår övertygelse, att om Sveriges folk skulle bliva satt i tillfälle att uttala sig i detta ärende, en överväldigande majoriet från så gott som alla läger skulle uttala sin avsky och oro inför denna psykiska farsot och ivrigt tillstyrka, att jämväl från statens sida lämpliga åtgärder vidtagas för stävjandet av detta våldförande av barnen och ungdomen. -Vi tillåta oss anföra några yttranden, som beröra denna sak, vilka var i sin art äro talande nog. I samband med debatten om åtgärder mot statsfienthg verksamhet yttrade i Första kammaren herr Örne sig om "kyrkans och skolans oskattbara betydelse för uppbyggandet och vidmakthållandet av