Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/574

6

Motioner li Första kammaren, Nr 257.

Av tabellen framgår, att antalet beviljade jordbrukslån år 1930 uppgick till 160 och att det utlämnade lånebeloppet utgjorde 625,000 kronor. Samma år beviljades premielån till ett antal av 142 med ett sammanlagt belopp av 114,005 kronor. Det genomsnittliga premielånebeloppet nämnda år var 802 kronor. Tabellen giver vidare vid handen, att antalet jordbrukslån därefter stiger är för år, men att de årliga premielåneanslagen icke ens uppehållits vid sin förutvarande nivå utan till och med undan för undan sänkts. Följden härav har blivit, att det genomsnittliga premielånebelopp, som beviljats till en var premielåntagare, successivt nedgått från 802 kronor år 1930 till 444 kronor år 1933. För utlämning av jordbrukslån under år 1934 stå 1,100,000 kronor till nämndens förfogande (det totala beloppet av årets godkännbara jordbrukslåneansökningar beräknas till över 1.5 milj. kronor, fördelat på cza 480 sökande). För utlämnande av premielån har staten anslagit endast 95,000 kronor, vilket belopp beräknas bliva fördelat på minst 250 låntagare. Det genomsnittliga premielånebeloppet torde under sådana förhållanden förrinnevarande år komma att uppgå till endast 300-400 kronor. Utvecklingen av länets premielåneverksamhet under senare år har sålunda icke tillnärmelsevis hållit jämna steg med utvecklingen av den egentliga jordbrukslåneverksamheten. Samtidigt som antalet godkännbara ansökningar om jordbrukslån successivt ökats, ha de premielåneanslag, som ställts till nämndens förfogande, nedgått. På grund härav nödgas egnahemsnämnden i Norrbottens län numera vid låneansökningarnas prövning icke blott företaga en allmän och avsevärd nedprutning av de sökta premielånebeloppen utan även ofta helt avslå ansökningarna, och detta trots att vederbörande sökande uppfyllt de allmänna bestämmelserna för erhållande av premielån och därför även icke utan skäl räknat med hjälp genom erhållande av premielån. Med andra ord, egnahemsnämnden i länet är för närvarande på grund av bristande medel icke i stånd att bevilja premielån i den utsträckning, som i och för sig är motiverat och önskvärt med hänsyn till omfattningen av de kontrakterade förbättringsarbetena på vederbörande egnahemslägenheter och de sökandes allmänna behov. Detta är så mycket mera beklagligt, som på sätt förut framhållits hjälp till de egnahemslånesökande i dylik form är synnerligen betydelsefull. Dels utgör denna hjälp ofta nog enda förutsättningen för att en hel del i ekonomiskt hänseende relativt svagt ställda personer överhuvud taget skola kunna starta det egna hemmet, vare sig nu detsamma avser bildning av helt nytt jordbruk eller utveckling av redan innehaft jordbruk till större bärkraft, dels skapas härigenom garantier för att det nybildade egna hemmet blir försatt i sådant skick, att det fyller rimliga anspråk på ändamålsenlighet och soliditet i utförandet, ävenså, att vederbörande låntagare bliva i stånd att fullgöra arbetena inom den föreskrivna tiden. Hjälpformen ifråga, särskilt värdefull i nuvarande konjunkturläge, måste anses vara en av de lämpligaste med hänsyn till att understödet utgår en gång för alla och utgör en verklig hjälp till självhjälp. Den enskilde stimuleras till ett för det allmänna synnerligen viktigt pionjärarbete under former, som göra det allmännas uppoffringar relativt små i förhållande till de resultat och de fördelar, som vin