| 52 | Nr 14. | Onsdagen den 6 mars. |
befallningshavande att finna någon lämplig dag. En sådan kungörelse får ju utfärdas i god tid, och de, som litet känna till förhållandena, veta, att bären kunna mogna mycket olika, om de växa på norrsluttning eller på södersluttning o. s. v. Om man t. ex. bestämmer en dag, om fjorton dagar eller dylikt, så vet man inte, om det blir soliga dagar eller mulna dagar. Därför tror jag, att det där blir mycket opraktiskt, men däremot borde man kunna gå den vägen, att vissa arealer bleve förbehållna ägaren, och då får man inte taga till dessa för snävt. Så kunde man möjligen låta plockningen vara fri på de stora skogsvidderna, kronans och de stora bolagens marker, men även där borde ägarna ha rätt att få vissa områden fridlysta för egen räkning. Jag tror inte, att denna fråga kommer att släppas förrän man vinner någon lösning i den riktning, som utskottet nu ställer sig välvilligt till, och för min del måste jag därför yrka bifall till utskottets förslag.
I detta anförande instämde herr Andersson, Elof.
Herr von Heland: Jag vill endast kortfattat framhålla, att herr Hamrins
huvudskäl för att följa reservanterna synes mig vara synnerligen svagt. Det
var, att han inte kunnat finna, att motionärerna ha framkommit med
lämpliga riktlinjer för frågans lösning. Det har ju under debatten anförts, att
denna fråga varit uppe ideligen under en följd av år, och motionärerna ha
framkommit med alla möjliga förslag till frågans lösning, men de ha inte lyckats
vinna riksdagens bifall. Då är det väl inte någon annan väg, som man kan
beträda, än att man försöker få en utredning till stånd för att kunna få fram
ett förslag och därmed få de riktlinjer, som herr Hamrin efterfrågar. Här
tala vi vid många tillfällen om samförstånd, men jag undrar, om inte det
åtminstone vore en gärd åt samförståndstanken, att man här låter en utredning
komma till stånd för att få fram ett förslag, som man kan samsas om i denna
mycket svårlösta fråga.
Jag ber att få yrka bifall till utskottets förslag.
Sedan överläggningen ansetts härmed slutad, gjorde herr talmannen enligt
därunder förekomna yrkanden propositioner, först på bifall till vad utskottet i
det nu ifrågavarande utlåtandet hemställt samt vidare på bifall till den vid
utlåtandet avgivna reservationen; och förklarade herr talmannen, efter att hava
upprepat propositionen på bifall till utskottets hemställan, sig finna denna
proposition vara med övervägande ja besvarad.
Herr Åkerman begärde votering, i anledning varav uppsattes samt efter given varsel upplästes och godkändes en så lydande omröstningsproposition:
Den, som bifaller vad första lagutskottet hemställt i sitt utlåtande nr 21, röstar
Den, det ej vill, röstar
Vinner Nej, bifalles den vid utlåtandet avgivna reservationen.
Sedan kammarens ledamöter intagit sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en början omröstning på det sätt, att efter
särskilda uppmaningar av herr talmannen först de ledamöter, som ville rösta
för ja-propositionen, och därefter de ledamöter, som ville rösta för
nej-propositionen, reste sig från sina platser.
