Den här sidan har inte korrekturlästs
52 Nr 14. Onsdagen den 6 mars.
Ang. markägares rätt till bärplockning. (Forts.)

befallningshavande att finna någon lämplig dag. En sådan kungörelse får ju utfärdas i god tid, och de, som litet känna till förhållandena, veta, att bären kunna mogna mycket olika, om de växa på norrsluttning eller på södersluttning o. s. v. Om man t. ex. bestämmer en dag, om fjorton dagar eller dylikt, så vet man inte, om det blir soliga dagar eller mulna dagar. Därför tror jag, att det där blir mycket opraktiskt, men däremot borde man kunna gå den vägen, att vissa arealer bleve förbehållna ägaren, och då får man inte taga till dessa för snävt. Så kunde man möjligen låta plockningen vara fri på de stora skogsvidderna, kronans och de stora bolagens marker, men även där borde ägarna ha rätt att få vissa områden fridlysta för egen räkning. Jag tror inte, att denna fråga kommer att släppas förrän man vinner någon lösning i den riktning, som utskottet nu ställer sig välvilligt till, och för min del måste jag därför yrka bifall till utskottets förslag.


I detta anförande instämde herr Andersson, Elof.


Herr von Heland: Jag vill endast kortfattat framhålla, att herr Hamrins huvudskäl för att följa reservanterna synes mig vara synnerligen svagt. Det var, att han inte kunnat finna, att motionärerna ha framkommit med lämpliga riktlinjer för frågans lösning. Det har ju under debatten anförts, att denna fråga varit uppe ideligen under en följd av år, och motionärerna ha framkommit med alla möjliga förslag till frågans lösning, men de ha inte lyckats vinna riksdagens bifall. Då är det väl inte någon annan väg, som man kan beträda, än att man försöker få en utredning till stånd för att kunna få fram ett förslag och därmed få de riktlinjer, som herr Hamrin efterfrågar. Här tala vi vid många tillfällen om samförstånd, men jag undrar, om inte det åtminstone vore en gärd åt samförståndstanken, att man här låter en utredning komma till stånd för att få fram ett förslag, som man kan samsas om i denna mycket svårlösta fråga.

Jag ber att få yrka bifall till utskottets förslag.


Sedan överläggningen ansetts härmed slutad, gjorde herr talmannen enligt därunder förekomna yrkanden propositioner, först på bifall till vad utskottet i det nu ifrågavarande utlåtandet hemställt samt vidare på bifall till den vid utlåtandet avgivna reservationen; och förklarade herr talmannen, efter att hava upprepat propositionen på bifall till utskottets hemställan, sig finna denna proposition vara med övervägande ja besvarad.

Herr Åkerman begärde votering, i anledning varav uppsattes samt efter given varsel upplästes och godkändes en så lydande omröstningsproposition:

Den, som bifaller vad första lagutskottet hemställt i sitt utlåtande nr 21, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, bifalles den vid utlåtandet avgivna reservationen.


Sedan kammarens ledamöter intagit sina platser samt voteringspropositionen ånyo upplästs, verkställdes till en början omröstning på det sätt, att efter särskilda uppmaningar av herr talmannen först de ledamöter, som ville rösta för ja-propositionen, och därefter de ledamöter, som ville rösta för nej-propositionen, reste sig från sina platser.