3 Nr 15. Onsdagen den 22 april 1942.
Äng. viss överenskomvnelse mellan industrikommissionen och Bolidens gruvaktiebolag. (Forts) -
priset å råkoppar direkt från Bolidens gruvaktiebolag inköpa den kopparproduktion, som bolaget skall tillhandahålla under 1942 och 1943. Genom dessa medel erhåller nämnden således möjlighet att betala den Bolidens gruvaktiebolag tillförsäkrade prisförhöjningen å råkoppar, som således icke behöver slå igenom på marknaden. Reservförrådsnämnden tjänstgör i detta fall som ett statligt clearingorgan, vilket ansetts påkallat av praktiska skäl.
Det torde vara uppenbart, att något hinder ej skulle ha förelegat mot att de företag, som nu uttaga den förut omnämnda prisförhöjningen å halvfabrikattillverkningen och som inbetala därav härflytande medel till reservförrådsnämnden, uppburit dessa medel direkt för Bolidens gruvaktiebolags räkning. Vid en sådan anordning hade det givetvis icke kunnat bli tal om någon »kop- parskatt» eller att staten tillgodogjort sig några avgifter på ett sätt som är ägnat att ingiva konstitutionella betänkligheter. Jag kan ej heller inse att läget härutinnan ändras därigenom att en statlig myndighet av praktiska skäl införes ihändelseförloppet såsom förmedlare av in- och utbetalningar, vilka icke tillföra kronan någon ekonomisk vinning.
De vidtagna åtgärderna ha alltså ej inneburit annat än att den prisförhöjning, som blivit nödvändig på grund av utvidgningen av kopparproduktionen. av praktiska skäl lagts å vissa av koppar framställda halvfabrikat i stället för å själva kopparen, samt att staten - likaledes av praktiska skäl - åtagit sig att via reservförrådsnämnden överföra de genom prisförhöjningen influtna medlen till den kopparproducent, som på grund av ökade anläggningskostnader blivit berättigad därtill. Det synes mig icke finnas något fog för påståendet att Kungl. Maj:t i detta sammanhang utövat någon beskattningsmakt, utan de påtalade anordningarna ingå som led i den folkförsörjnings- och prisregleringspolitik som det under rådande förhållanden ankommer på Kungl. Maj:t att genomföra.
Herr Herlitz: Herr talman! Jag anhåller att få framföra min tacksamhet till herr statsrådet för det lämnade svaret.
Jag tackar först för svaret på den första frågan om själva innebörden i det här träffade arrangemanget, ehuru ju, som av min interpellation framgick, denna frågaför mig var av ganska underordnad betydelse. Jag är angelägen att betona, att lika litet som jag vid framställandet av min interpellation ville rikta någon saklig kritik emot själva uppgörelsen som sådan, lika litet vill jag göra det nu. Jag har intet självständigt omdöme om åtgärdens lämplighet, men vad jag hört av sakkunniga personer, .som jag har talat med, har givit mig det intrycket att ingenting är att erinra. För egen del känner jag, då jag nu här som vid så många föregående tillfällen kommer med en konstitutionell kritik emot praktiska åtgärder, ett behov att säga ifrån, att det är med verklig sympati och glädje jag ser alla möjliga sådana här friska och nya och fördomsfria tag till lösande av vår folkhu-shållnings problem efter helt andra riktlinjer än vi eljest äro vana vid.
Det enda som egentligen för mig har varit av intresse är den konstitutionella frågan, och jag är tacksam även för herr statsrådets svar på den frågan, ehuru det kanske kan vara mig tillåtet att säga, att detta svar var jämförelsevis kortfattat och knappast ägnat att infria de förhoppningar, som jag under en två månaders väntan på denna utredning hade ställt mig.
Den transaktion det är fråga om innebär ju två olika saker, som skola särhållas. För det första har det träffats en överenskommelse med vissa tillverkare av halvfabrik-at av koppar om att normalpriset på deras fabrikat höjes av priskontrollnämnden och att de lova att till staten inleverera den merin
