Onsdagen den 6 maj 1942- Nr 17 15
lang. Iandets tillgodoseende med elektrisk enerqz m. m. (Fortsšer Hd 1 r satans WH:âdïrdzflïfsïrïi.åïdrtïroi tjuguârspenodçn lglælqså utbyggd es av tia xt åren har denna siffra mer snitt? 4,? fïdoviatt pel; ariuutlililedi-yišgtsillrllaiäå Sliilowatt Den kommer att ytän ör u a 00 111111831 11 - > - - f . . .. - tel-ligare stegras under de narmaste arenlšillilor åarvašandetåiefinäïd si rnalršiåll gen kraftverk Om Sammanlagt göøßoo iokva fteun elr d tylššmmer att up - beräknar man att den totaltutbyggda vatten. raé lln rlall e kl W tt - Mät gå till den aktningsvärda siffran av närmare d 2 llyl JOIHÉSIJ; hlefir äre-rn" Am bakgrunden av dessa siffror förefaller det egen om a» H fn itad därdersson kunnat göra sådana uttalanden som V1 llysë 01 f:- aï! kl vb t fâ l n vid även oss reservanter, att vi icke inse den n-ationlale onïnisffl,:ty otâset av vattenkraftens tillgcodogorande. Det finnes ingßlsfl lßa Su? 01 -e tnsfi fm påstående varken i vara nu QIJOTÄ? uttalanden fl el var tåflägar? msda .fäng till de konkreta fallen. Att vi kräva» fgspekl? foi den ens; a* ašan å? en även i fråga om vattenkraft ar en annan fsak,- som det ma vara err erner Anderssons ensak att beteckna som »gamla for-domare. I - -
Har någon gren av vår folkliushaillning, exempelvis Jofflbmlfsnafnngflïl, Som i detta sammanhang särskilt aberopas, blivit forsummad vid dåstribultiioiieiilnfajtv den kraft som lösgjorts vid utbyggandet av vara vattenfall. - ejil o e mindre än Éökprirqiicent av var landsbygd-s hushåll ha for närvarande ti gang till elektris ra . » - -,
Har man förbisett att det finnes glest befolkade trakter 1 vart land, som det ekonomiskt sett inte lönar sig att çlektrifiera, men vilkas bebyggare oandock kunna ha berättigade krav att bli delaktiga. av den vardefulla tillgång som elektrisk kraft utgör? - Nej! Riksdagen har under de tvao Senaste aren anslagit 10 miljoner kronor -ti1l denna kulturelektrifiering, och sa vitt jag vet är det inte från något håll ifrågasatt att stoppa upp denna utveckling. u -
Har det måhända undgått uppmärksamheten, att en viss ojamnhet föreligger i fråga om krafttaxorna - en ojämnhet som -nog åtminstone i de flesta fall äger giltig förklaring och har varit ofrankomlig, men som icke forty, och med fog, kan te sig nog så bekymmersafln ur konsumenternas synpunkt? - Nej! Statens eget organ, kommerskollegium, har med berömvärt förutseende tagit initiativet till en utredning av just detta problem. När denna utredning föreligger och kan presenteras på. kamrarnas bord, har riksdagen möjlighet att på ett objektivt sätt bilda sig en föreställning om dessa frågor, vilkas lösning man nu i socialiseringens tecken vill forcera fram. -
ivilka frågor man än gör sig i detta sammanhang, får man, synes det mig, inga andra svar än sådana som visa obehövligheten av den stora. utredningsapparat, som man nu vill igångsätta. Om sakliga skäl skola gälla i riksdagen, finns det sålunda enligt min mening ingen annan väg att gå än att följa den reservation som är avgiven -av herrar Bernhard Nilsson, Bäckström, underteckn-ad m. fl.
Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till denna reservation.
Herr Nilsson, Johan, i Malmö: Herr talman! Efter det att representanter för reservanterna och motionärerna nu ha haft ordet, skall jag be att något få motiåera den inställning statsutskottets majoritet har till det föreliggande ären et.
Först och främst skulle jag vilja säga, att när statsutskottet har gått iii för ett sådant yrkande som här är fallet, så innebär detta, i motsats till vad som kan-ske har antytts tidigare, inte på minsta vis missnöje med det sätt, varpå vattenfallsstyrelsen leder dessa utbyggnadsarbeten. Det är för oss lika