42 Nr 17. Onsdagen den 6 maj 1942.
Ang. statsbidrag till anordnande av allmänna saønlingslokaler. (Forts.) att hela verksamheten bör göras smidig och enkel och så litet byråkratisk som möjligt, och vi ha hemställt att man vid utformandet av reglerna för dennaverksamhet skall taga hänsyn till att organisationen bör bli så smidig som möjligt. Den kontroll, som byggnadsstyrelsen skulle få över denna verksamhet. skulle enligt vår mening bli onödigt tung och byråkratisk, varför vi ansett det lämpligare att en eller flera på dessa områden erfarna arkitekter finge göra sin erfarenhet gällande i den nämnd, som är ifrågasatt och som inom departementet närmast skulle handha verksamheten. På det sättet skulle man kanske få till stånd en smidigare organisation för det hela. Och endast när det gällde större företag, skulle man enligt vår mening sålunda besvära byggnadsstyrelsen.
Herr talman! Jag skall inskränka mig till de synpunkter jag nu berört, ehuru ämnet därmed ingalunda är uttömt. Jag tar emellertid så mycken hänsyn till det statsfinansiella läget att jag, ehuru jag är medveten om att den summa det här gäller är liten, ändå inte kommer att framställa yrkande om något högre belopp, vilket jag icke heller gjort i motionen, och syftet med min reservation och mitt anförande här har närmast varit, att de synpunkter, som jag här har framfört, skola vinna beaktande, då reglerna för verksamheten skola närmare utformas. J ag har, herr talman, därför intet annat yrkande att framställa än vad utskottet här har hemställt.
Herr Johansson, Johan Bernhard: Herr talman! Såsom framgår av utskottets närvarandeförteckning har jag icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet, av den anledningen att jag varit tvungen att då vara borta för andra uppgifter. Hade jag varit närvarande, hade jag emellertid också stått som reseryant tillsammans med herr Björkman m. fl. Jag delar nämligen de synpunkter, som herr Wistrand framfört i sin motion och nu senast i sitt anförande.
Det går inte att i dessa tider komma förbi de statsfinansiella Synpunkterna. Vi närma oss mer och mer den tidpunkt, när ett noggrannare aktgivande på de statsfinansiella spörsmålen obönhörligen måste ske. Man diskuterar här och anslår medel precis som för åtskilliga år sedan under fredligare och bättre förhållanden utan att aktgiva på anslagens inbördes samband och sambandet med tid-slaget.
Det är också en annan sak, som jag ber att i detta sammanhang få påpeka. I propositionen nr 221 angående åtgärder för främjande av ökad bostadsproduktion m. m. redovisas industrikommissionens utlåtande rörande materialförsörjningsläget, transportkapaciteten, arbetskraftsförsörjningen, byggnadskostnadsutvecklingen och dylikt, och i anledning av denna industrikommissionens mycket pessimistiska redogörelse yttrar departementschefen - samme departementschef som står för det nu här ifrågavarande förslaget om anslaget till samlingslokaler - bland annat i fråga om materialförsörjningsläget, att »då bostadsbyggandet nu ryckt upp i en mycket hög angelägenhetsklass böra vidare från statens sida vidtagas åtgärder, som syfta till att giva bostadsbyggandet en relativt ökad andel av ifrågavarande knappa förnödenheter; möjligt är att vissa, för andra än bostad-sändamål avsedda byggnadsföretag måste tills vidare uppskjutas». Och han fortsätter: »Därest denna möjlighet hålles öppen samt vidare en omsorgsfull granskning och planläggning av alla statliga och övriga byggnadsföretag kommer till stånd torde man emellertid ha anledning antaga, att det mest nödvändiga bostadsbyggandets behov skall kunna säkras»
Här redovisas så tydligt som helst den materialbrist, som förefinnes för byggnadsverksamheten, och det understrykes vilken angelägenhetsklass bostadsbyggandet står i ävensom nödvändigheten av att iakttaga återhållsamhet
