62 Nr 17. Onsdagen den 6 maj 1942.
Ang. beskattningen av stiftelser och ideella föreningar m. m. (Forts.) att beklaga och det även av den anledningen, att det ekonomiska livet i allt större utsträckning kläder sig i de ekonomiska föreningarnas form. Föreliggande spörsmål äro av sådan vikt, att man hade bort taga något allvarligare på dem än vad som faktiskt skett.
l anslutning till den vid utskottets betänkande fogade reservationen får jag alltså, herr talman, hemställa att ur förslaget på denna punkt § 15 måtte helt utgå och att-i ingressen till punkten orden »15 §" även måtte uteslutas.
Herr Bärg, Johan: Herr talman! Det var många anmärkningar som den ärade reservanten anförde mot utskottets förslag., Om dessa anmärkningar är kanske inte så särskilt mycket att säga. Jag tror att om man ville kosta på sig besväret att göra jämförelser i vår skattelagstiftning mellan hur skatten drabbar den ena eller andra under skiftande förhållanden, skulle man kunna skriva en hel bok om dessa ting. -
Jag skulle för min del tro, att det nu föreliggande förslaget söker i möjligaste mån åstadkomma likställighet mellan de juridiska personer, som benämnas bolag, och de juridiska personer, som benämnas föreningar.
Frågan om de kooperativa föreningarnas beskattning är ju e-n gammal och lång lidand-ets historia. Det fanns en tid -då dessa kooperativa föreningar sågos med mycket oblida blickar i vida skikt av vårt folk. Dess bättre har ju en annan syn på tingen så småningom* vuxit fram. Beskattningsproblelnet har emellertid ständigt vållat många besvärligheter.
N är därför skatt-ekommittén framlade sitt förslag i avsikt att fylla ut den lucka i beskattningsavseende, som otvivelaktigt farms i fråga om de kooperativa föreningarna, kände vi oss litet var till freds. Enighet råd-de också, oavsett olika synpunkter på föreliggande spörsmål, blan-d kommitténs ledamöter. Kungl. Maj:t har även format ett förslag i enlighet därmed.
Det är klart, att det kan sägas sticka i ögonen, att man vid beräknande av de beskattningsbara beloppen i en kooperativ förening icke räknar med samma procenttal som i övrigt utan bara räknar med en tvåhundraded-el av förmögenheten i stället för en hundradedel. .Vi ha emellertid i det förberedande arbetet varit överens om att om man räknade med samma procentsats som vid övrig beskattning, nämligen med en hundradedel .av förmögenhetem skulle man med skäl kunna säga, att skatten drabbade en förening hårdare än den drabbade ett bolag eller dess intressenter. Huruvida en tvåhunfdradedel kan vara den absolut riktiga procentsatsen är inte lätt att säga, m-en man kommer utan tvivel närmare likställigheten om man tar en tvåhundra-dedel än om man tar en hundradedel av förmögenheten till beskattningsbar inkomst.
För min idel tycker jag, att man skulle ha vunnit åtskilligt om man hade kunnat, utan för mycket jämmer, sluta upp kring det föreliggande förslaget och anse, åtminstone för någon tid framåt, såsom när det gäller beskattning i alhnänhet, frågan om de kooperativa föreningarnas beskattning avgjord på sätt som här föreslås. Jag föreställer mig, att kammaren inte har något större intresse av att påta i de minsta detaljer i fråga om jämförelser, som herr Velanders anförande skulle kunna ge anledning till. Det är för övrigt inte så lätt att komma till rätta med det virrvarr som alltid uppstår, när man kommer in på beskattningens område.
Jag tycker för min del, att man, när det gäller föreliggande spörsmål, från allâ. håll ansträngt sig -att komma fram till ett resultat, som man skulle kunna go taga.
Jag ber därför, herr talman, att få yrka bifall till utskottets hemställan.
Utöver detta vill jag bara i fråga om vad herr Gottfrid Karlsson yttrade rörande allkoholistanstalterna ha till protokollet antecknat, att jag liksom han
