Sida:Rd 1942 A 2 FK 2 15 23.djvu/163

Den här sidan har inte korrekturlästs

Onsdagen den 6 maj 1942. Nr 17. 63

Ang. beskattningen av stiftelser och ideella föreningar m. fin. (hjerta) känner mig förvissad om att den nya, o-rdningen icke kommer att innebära någon ändring i alkoholistanstalte-rnas ställning mot vad nu råder.

Herr Sjödahl: Herr talman! l föreliggande förslag har man från beskattning. principiellt undantagit vad man betraktar som en i hög grad allmännyttig verksamhet. Nu kan det naturligtvis råda mycket delade meningar om vad som kan betraktas som en i hög grad allmännyttig verksamhet. Det är väl inte många personer som skulle kunna bestämt rubricera vad .som borde iindaiitagas från beskattning i ett sådant fall.

l det framlagda förslaget har praktiskt taget från beskattning undantagits vad som förr kallades fromma stiftelser och likaså sådan verksamhet som är undervisande eller understödjande för vetenskaplig forskning.

Jag vill inte resa några invändningar på denna punkt. Men det är ändå att beklaga, att flertalet av de fonder, som finnas till kommunala myndigheters förfogande i större eller mindre utsträckning i vårt land, äro skattskyldiga, vilket försvårar för kommunerna att uppfylla den donatorernas vilja, som legat bakom givandet av dessa fonder.. Den tolkning av de gamla skattelagarna, som regeringsrätten givit, kommer att betyda och har redan medfört ett bakslag för kommunernas verksamhet på en hel del viktiga områden. Det är att beklaga, men jag kan för min del icke komma ifrån att i en situation som den nu rådande, då både enskild-a och företag i skattehänseende pressas synnerligen hårt, måste man gå med på den beskattning, som kommer att drabba dessa allmänna fonder.

Jag vill tillika fästa kammarens uppmärksamhet på vissa saker i samband med detta spörsmål. Kommittén har, i samband med att den behandlade frågan om olika stiftelsers och donationsfonders skattskyldighet, i fråga om sådana stiftelser, som avse att främja konst och litteratur, skrivit, att för dessa inte tillräckliga skäl föreligga för befrielse från skatt. Kommittén har således tagit mycket löst på denna sak. Man kan säga, att i och med att kommittén blott säger, att det icke föreligger tillräckliga skäl. för att undantaga stiftelser och donationer för främjande av kon-st och litteratur från skattskyldighet, har den angilzftit, att den inte orkar framställa en motivering som är bindande på denna pun .

ivad beträffar departementschefens yttrande finner man, att departementschefen inte direkt nämner frågan om konsten och litteraturen utan inskränker sig till frågan om konsten. Departem-entschefen skriver i propositionen: »Vad teaterkonsten, musiken och de bildande konsterna beträffar utövas de väl icke alltid på sådant sätt att uppmuntran från det allmännas sida i form av skattebefrielse kan anses befogad»

Jag vill villigt erkänna, att inte alltid dessa inrättningar utövas på ett sådant sätt, att de förtjäna befrielse från skatt. Men i realiteten är det väl ändå så, att om en stiftelse inrättats för ett dylikt ändamål, måste man nog utgå ifran att den är inriktad på- sådan verksamhet som staten anser sig vara skyldig att i viss utsträckning stödja. Dessa stiftelser och fonder för främjande av teatâr, liliàitisil: och bildande konster stödja således en i hög grad allmännyttig verks m- . -

Departementschefen har som allmän regel uppställt, att skattefrihet skall

yiljas för sådan verksamhet som så gott .som undantagslöst förtjänar allmänt Städ. Denna karakteristik träffar också de stiftelser och donationer, som avse a befrämja teaterkonsten, musiken och de bildande konsterna.

k an kan jd00k fotstfil, att man pao grund avodet skattepolitiska läget icke har unnflt Uflflflfldrtlga. sa sarskilt. manga omraden från beskattning. Jag vill