40 Nr 18. Onsdagen den 13 maj 1942.
Anslag till småskoleseminarierna. (Forts.)
i Haparanda? Han medgav, att det i Haparandas övningsskola finns finsktalande barn, även om de i vardagslag tala svenska, och han kan inte gärna, trolla fram någon sådan finsktalande övningsskola i Luleå, men likväl ansåg han, att man saklöst kunde förlägga övningsskolflan för det ändamålet till Luleå! Det är ju -inget sammanhang i det resonemanget, och vi behöva inte ytterligare syssla därmed. Att det här finns en speciell uppgift och ett speciellt verksamhetsområde, kan man inte förneka. De samtal, som vi hade med rektor Tenerz vid hans föredragning på avdelningen, övertygade oss såväl på denna som på övriga punkter att utskottets ståndpunktstagande är motiverat.
J ag känner också till de statistiska uppgifter, som herr Oscar Olsson talade om, men jag vet, att man kan läsa dem på ganska olika sätt och i viss mån trolla med siffrorna, så att man efter den ena uppfattningen får fram arbetslösa, som inte finnas där enligt den andra uppfattningen. Det beror, kan man säga, huvudsakligen på huruvida man skall medräkna kortare tjänstgöring under året eller huruvida man skall betrakta korttidstjänstgöifing som total arbetslöshet. Det är naturligtvis ett gränsområde, som gör statistiken en smula svår att gå efter. I varje fall tror jag, att vi till fullo kunna fasthålla vid vad utskottsmajoriteten har sagt, att »enligt vad utskottet under hand inhämtat torde icke något mera betydande överskott på småskollärarinnor förefinnas i övre Norrland". p
Man kan inte gärna underlåta att ta hänsyn till att, hur beklagligt det än är att många småskollärarinnor utexam-inerats utan att finna sysselsättning, så kan det, då de under ett längre antal år varit borta och kanske aldrig hunnit komma in i skolundervisningen utan i stället t. ex. såsom gifta sysslat med hushållsgöromål och dylikt, inte hjälpas att de som kandidater till lärarposter kanske inte bli de allra lämpligaste. Det finns naturligtvis många personliga tragedier i det förhållande, som jag nu berör, men det är en omständighet som man inte kan undgå att ta ställning till, när man talar om tillgången på utexaminerade lärarinnor.
Jag vet, att en utskottsledamot, som representerar de landsdelar det här gäller, också begärt ordet. J ag tror, att han kan ge herr Oscar Olsson de övriga bemötande upplysningar, som härvidlag kunna behövas. J ag skall -där- för inte upptaga tiden längre, utan ber, herr talman, att med åberopande av av vad jag nu anfört få yrka bifall till utskottets hemställan.
Herr talmannen tillkännagav, att anslag utfärdats till Sammanträdets fortsättande kl. 7.30 e. m.
Herr Carlström: Herr talman! När man hör på herr Oscar Olssons utläggning i denna fråga, kommer man till den uppfattningen, att han antingen inte känner till de förhållanden, som råda uppe i finnbygden, eller också talar emot bättre vetande. Han begagnar sig vidare här av ett siffermaterial på ettsätt, som verkar vilseledande. Innan jag går in på. att bemöta hans sifferuppgifter, skall jag emellertid be att få anföra följande. -
De av .statsmakterna vidtagna åtgärderna för att minska det uppkomna överskottet av småskollärarinnor ha särskilt hårt drabbat Haparanda seminarium. Sedan år 1934 har seminariet tillåtits att intaga nya elever endast tre år, nämligen 1936, 1938 och 1939, medan intagning av elever -icoke skett under fem år, eller åren 1934, 1935, 1937, 1940 och 1941. Under tioarsperioden 1930-1940 ha vid seminariet utexaminerats endast 99 lärarinnor.: Herr Oscar Olsson säger nu, att detta är ett bevis på att seminariet inte behovs.
N ad beträffar arbetslösheten bland de småskollärarinnor, som ha utexamine
