30 Nr 15. Onsdagen den 22 april 1942.
Kristidstillägg åt statliga befattningshavare m. m. (F orts.) den av statsutskottet nu begärda utredningen - måtte beakta de protester, som från olika håll framkommit, icke minst under årets remissdebatt och vid senare tillfällen, mot den o-mständigheten att skatterna medtagas vid beräkningen av index. Jag vill understryk-a dessa protester. Skatternas inräknande i index är en sak som det anmärkes på från många olika håll. Detta beräkningssätt skapar åt löntagarna en förmån, som icke tillkommer andra grupper inom vårt land, vilka icke ha sina löner indexreglerade. Det är också klart att index stiger allt eftersom skatterna stiga, och man kan därför med ett visst berättigande tala om att indexberäkningen i någon mån har karaktär av att kunna medverka till inflationen.
För min personliga del är jag gärna med på att den av statsutskottet begärda utredningen blir förutsättningslös. Utskottet har emellertid i motiveringen angivit den synpunkt, som har framkommit inom utskottet i denna sak. Att utskottet i år har .skrivit så pass bestämt, att man till och med i en särskild punkt i klämmen begär skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning, beror på att man i tidigare utlåtanden har berört dessa spörsmå.-l-i motiveringen, men att härtill uppenbarligen icke tagits någon hänsyn. Utskottet har alltså genom att föreslå en skrivelse i ärendet velat ge ett kraftigare uttryck åt sin mening.
Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.
Herr Persson: Herr talman! Herr Ohlin förvånade sig över att det från jordbrukarhåll hade kommit fram en reservation på denna punkt. Han förmenade att jordbrukarna hade blivit kompenserade mer än de flesta. Jag hade ändå trott att det nu var en vedertagen och av de flesta godkänd mening, att man inte kan kräva lika stor nedsättning i levnadsstand-arden för sådana grupper i samhället, som tidigare ha stått på en särskilt låg inkomstnivå. Det torde vara herr Ohlin såsom nationalekonom och statistiker väl bekant, att jordbrukarna i gemen här i landet ingalunda ha haft så lysande inkomster under åren närmast före kriget och att det därför har ansetts motiverat med en högre kompensationsgrad på den si-dan. Aven andra grupper i samhället, som varit i en liknande situation, ha ju kommit i åtnjutande av detta. Det kan väl därför inte vara riktigt att ta den olika kompensationen till utgångspunkt för att säga, att statstjänarna äro dåligt kompenserade.
Jag vill också påpeka, att man inte kan tala om halv kompensation i fråga om hela det till statstjänstemännen utgående tillägget. Vad beträffar det rörliga tillägget, alltså de första 15 procenten av det sammanlagda tillägget på 29 74, har man ju att räkna med tre kvarts kompensation, och det är end-ast i fråga om kristillägget, alltså de sista 14 procenten, som man går efter linjen halv kompensation. Såsom herr Ström anförde, är det givetvis många som anse att dessa kompensationer, som de nu äro konstruerade, verka så pass ojämnt, att det är rimligt att åtminstone försöka komma fram till en jämnare fördelning.
Jag vill ävenledes tillägga, och det är säkerligen för kammarens ledamöter väl bekant, att den kompensation, som jordbrukarna kunna få, ju är avhängig av om .de överhuvud taget ha någonting att sälja. Det är likaså väl bekant att skörden i stora delar av vårt land de sista två åren har varit så osedvanligt dålig, att jordbrukarna där i själva verket icke ha fått någon kompensation alls. Om det sedan har blivit kompensation över medeltalet för vissa jordbrukare i de andra delarna av landet, så ha de ju - för att ta ett exempel som också herr Ohlin var inne på - fått betala krigskonjunkturskatt, och de ha också fått vidkännas åtskilliga andra avbränningar. -
