60 Nr 19. Onsdagen den 20 maj 1942.
Lagförslag ang. uppfinningar av betydelse för rikets försvar m. m. i(Forts.l hållande och eventuella utvidgande, därför betrakta tillkomsten av denna lag som ett hårt och också som ett orättvist slag, må ingen förtänka dem.. Ty industrien anser sig med fog kunna hänvisa till de betydande insatser den gjort under denna kris till fromma för vår folkförsörjning och vårt försvar, insatser som bort föranleda ett annat svar från det allmännas sida än det nu föreliggande lagförslaget. Man anser sig också kunna hänvisa till den lojalitet och den vilja till samarbete, den städse visat gentemot framförda önskemål från statens sida, vare sig det gällt den ena eller den andra försörjningsuppgiften.
Att det från företagarhåll förekommit något enstaka fall, där önskvärd eller nödvändig solidaritet med det allmännas intressen ej visats, glunkais det om. Man får väl antaga, att det är just dessa fall, som föranlett denna säregna lagstiftning. Men man frågar sig dock härvid-z har det icke i detta fall använts större våld än nöden kräver? Man tycker, att det borde ha kunnat utfinnas andra vägar att komma till rätta med dessa fåtaliga illojala än att:skära hela den stora och lojala .svenska in-dustrien över en kam på detta för den, man måste iiästaii säga. förnedrande sätt som nu skett. Med eller utan den föreslagna lagstiftningen kommer denna industri att i fortsättningen som hittills beredvilligt ställa sina resurser till förfogande för allt som kan främja vår försörjning och vårt försvar, men den fåtaliga kategori av företagare och uppfinnare i detta land, som .saknar sinne för de förpliktelser, vartill ett läge som det närvarande förpliktar såväl enskilda som företag, kommer icke - med undantag kanske för dem, som eventuellt i detta nu kun-na vara upptäckta - att nås av den föreslagna lagstiftningen. Därtill finns det alltför många kryphål, som lagstiftningsvis icke torde kunna til-ltäppas, i synnerhet sedan en lagstiftning tillkommit, som i tid variiar dessa illojala. Det blir därför närmast den lojala industrien, som drabbas av den nu tilltänkta lagstiftningen.
Det är att beklaga att man på sätt .som skett i förslaget negligerat de många remissyttranden, som från olika induistrigruppers sida avgivits i detta ärende och som genomgående inspirera-s såväl av en stark ansvarskänsla gentemot det allmännas berättigade krav som av redobogenhet att frivilligt träffa de uppgörelser, som från det allmännas sida kunna erfordras i nuvarande försörjningsläge. Detta är att beklaga icke endast ur synpunkten av ineffektiviteten i stort med avseende på det mål man vill nå med denna nya lag, utan framför allt på grund av de verkningar i hämmamde riktning, som med skäl kunna befaras som en följd av densamma med avseende å den tekniska utvecklingen av vår produktion. Ytterst kan det därför bli samhället esjälvt och dess försörjning, som kan ko-mma att bli lidande, om denna lag blir av permanent natur. Nu är den emellertid endast föreslagen att gälla provisoriskt till den 1 juli 1943. -
l förhoppning att utvecklingen själv till dess skall ge belägg för obehövlig- heten av fortsatt tillämpning av denna lag, -ber jag i första han-d att få ansluta mig till den reservation, som mest överensstämmer med de intressen, för vilka jag här gjort mig tolk, nämligen herr Gezeliush J ag ber därför, herr talman, att få yrka bifall till denna reservation.
Häri instämde herr Älisser.
Herr statsrådet: festmanz Herr talman! Den siste ärade talaren yttrade, att den lagstiftning, som här är föreslagen, kommer att hårt drabba den lojala industrien och att den kommer att verka hämmande och avskräckande på företagarverksamheten. Jag beklagar, om dessa ord skulle vinna tilltro inom de industriella kretsar med vilka den ärade talaren har nära beröring, ty det finns icke anledning att uppfatta den på det sättet. Denna lag är helt och hallet en lag avsedd för undantag.
