Onsdagen den 27 maj 1942. Nr 20. 9 försvar eller folkförsörjningen m. m. i vad propositionen hänvisats till konstitutionsutskottet; samt
nr 12, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1, 4 och 40 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse.
Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.
Föredrogs ånyo konstitutionsutskottets utlåtande nr 13, i anledning av väckt motion om ändring i § 3 9:o tryckfrihetsförordningen.
l en till konstitutionsutskottet hänvisad motion, nr 158 i första kammaren av herr Ström, Fredrik, och herr Brandt, hade hemställts, att riksdagen ville besluta att såsom vilande för ny grundlagsenlig behandling antaga följande ändrade lydelse av tryckfrihetsförordningen § 3 9:o:
Smädliga. förgripliga eller till osämja med främmande makter syftande omdömen och yttranden om samtida nationer eller stater, med vilka riket är i fredligt förhållande, om deras varande överhet, regering och regeringssätt, höge ämbetsmän och sändebud, inre eller yttre förhållanden, företag eller underhandlingar; förbrytelsen skall anses enligt 8 kap. 4 § strafflagen och skriften konfiskeras.
Utskottet hade i det nu föredragna utlåtandet på anförda skäl hemställt, att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Reservation hade avgivits av herrar Fredrik Ström och Spångberg, vilka på åberopade grunder hemställt, att riksdagen i anledning av motionen l: 158 i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla om skyndsam utredning av frågan om revision av 3 § 9 mom. och den närliggande 5 § 13 mom. tryckfrihetsförordningen samt om framläggande för riksdagen under nu löpande andrakammarperiod av det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Herr Brandt: Herr talman! Jag hade väntat, att huvudmotionären, herr Fredrik Ström, skulle ha begärt ordet, men han tycks vara upptagen, så jag måste snabbt fatta mig för ett inlägg, då jag ju är medmotionär i denna
raga.
- Konstitutionsutskottet har hemställt, att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottets utlåtande är mycket kort, och man refererar egentligen bara till ett utlåtande i fjol, då en liknande motion var föremål för behandling. Utskottet förklarade då, att "frågan, huruvida en sådan översyn av de 1 motionen aisyftade delarna av tryckfrihetsförordningen vore erforderlig, borde övervägas vid en senare tidpunkt, då man bättre än för det dåvarande kunde överblicka förhållandena och draga lärdom av den praktiska erfarenhet som till dess kunde ha vunnits". Utskottet anser, att denna synpunkt gäller även i dag. Jag vågar emellertid vördsamt ifrågasätta, om man verkligen icke redan nu kan dra vissa lärdomar av tillämpningen av här ifrågavarande paragraf.
- En lärdom är väl i varje fall, att det faktiskt har visat sig, att man vid titlalampningen av denna paragraf inte har kunnat stanna vid grundlagens bokS vfiutan liksom med naturnödvandighet tvingats utöver den. Grundlagen skall ñrilile dertiâ tolilrzlilsi eftefr sin ordalydelse, och en grundlag, som faktiskt inte i Omgh en -ant-to as-e ter bokstaven, måste det vara något fel på. Jag erinrar det EE åns ibielršriinëstïrn-sneget medgivande och det kända faktiska förhållanstå,d den 1:e änka estammelsen om att konfiskaotion ma ske, om missför n me ut an S makt S29 luiiwû, mast wlkas sa, att man ingripit redan
Om visa ändring i tryckfrihets- förordningen.
