Onsdagen den 3 juni 1942 f. ni. NI 21- 11
Onsdagen den 3 juni f. m.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.
Herr statsrådet Pehrsson-Brarnstorp avlämnade Kungl. holaj:ts proposition nr 319, angående prisreglerande åtgärder på Jordbrukets omrade m. m.
Jämlikt § 20 av kammarens ordningsstadga hade herr Wehlin till herr stats- ang. -in- - rådet och chefen för jordbruksdepartementet framställt följande fragor: - - figgßkztnš/ïtä: "1. Har herr statsrådet för avsikt att förelägga riksdagen proposition, T värm 7-or¿- grundad på det av tillkallade utredningsmän den 7 august1 1941 avgivna be- ¿,.uk,/a-,;,-g;,a-
Éänkarlildeš med förslag till lag om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksasti et. 2. g Om så icke är fallet, vilka äro herr statsrådets skäl för att avstå från en - sådan åtgärd?»
Herr statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet Pehrsson-Bramstorp, som tillkännagivit, att han hade för avsikt att vid detta sammanträde besvara herr Wohlins berörda frågor, erhöll ordet och anförde: Herr talman! Ledamoten av första kammaren herr Wohlin- har till mig riktat följande frågor:
1) Har herr statsrådet för avsikt att förelägga riksdagen proposition, grundad på det av tillkallade utredningsmän den 7 augusti 1941 avgivna betänkandethmgd förslag till lag om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastig et. - i
2) Om så icke är fallet, vilka äro herr statsrådets skäl för att avstå från en sådan åtgärd?
På den första frågan blir svaret nej, för så vitt angår den nu samlade riksdagen. Huruvida utredningens förslag senare, efter ytterligare överväganden, kommer att föreläggas riksdagen i form av proposition, eventuellt i omarbetad form, kan jag icke för närvarande uttala mig om.
Vad beträffar den andra frågan må framhållas, att utredningens förslag avstyrkts av flertalet hörda myndigheter och korporationer. I yttrandena har såsom skäl för avstyrkandet framförts, bland annat, att något behov av den föreslagna lagstiftningen icke förefunnes enligt vad den av utredningen verkställda undersökningen gåve vid handen samt att de fördelar, som skulle kunna vinnas genom en sådan lagstiftning, icke uppvägdes av de nackdelar som densamma medförde. Vidare skulle förslagets genomförande innebära en skrålagstiftning, som förbehölle rätten att äga jordbruksfastigheter endast åt bondeklassen, ehuru personer utanför denna klass mången gång visat sig väl skickade att på ett rationellt sätt driva jordbruk. I flera yttranden har gjorts gällande, att en smidigare väg att nå fram till det åsyftade resultatet vore en skärpt vanhävds, jorddelnings- eller skogslagstiftning.
Aven i de yttranden, vari lagstiftningen i princip tillstyrkts, ha ett flertal erinringar framställts mot den utformning förslaget erhållit. Framför allt har man härvid rest invändning mot att samtliga fastighetsförvärv skulle vara underkastade prövning samt yrkat på att den jordbruksidkande befolkningen skulle vara befriad från en dylik prövning. t
