Nr 73.
Av herr Nilsson, Bror, m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om inrättande av vissa extra ordinarie
assistenttjänster vid lantbrukshögskolan.
I bilaga till 1942 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln, har
departementschefen under punkt D 1 föreslagit bland annat att 13
assistenttjänster vid Lantbrukshögskolan, vilka nu äro upptagna som arvodesbefattningar,
skola överföras till extra ordinarie. Fyra av dessa assistenter skulle
placeras i lönegrad Eo 14 och de övriga nio i högst lönegrad Eo 10 med rätt för
högskolestyrelsen att närmare bestämma lönegradsplaceringen. Enligt
propositionen förutsättes en inplacering i sådana lönegrader, att grundlönen
jämte därå belöpande rörligt tillägg skulle komma att ungefärligen motsvara
nu utgående arvode. Anordningen skulle alltså knappast medföra någon ökad
kostnad för statsverket, utan endast en överflyttning av ett anslagsbelopp
från posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
till posten avlöningar för övrig icke ordinarie personal.
Det är endast en gärd av rättvisa att ovannämnda befattningshavare, vilka samtliga fullgöra stadigvarande arbetsuppgifter och av vilka många ha lång tjänstetid, äntligen erhålla den tryggare anställningsform som extra ordinarieskapet medför. Högskolestyrelsen har emellertid i huvudsaklig överensstämmelse med yrkande som framställts av vederbörande personalorganisation, Sveriges Allmänna Lantbrukstjänstemannaförbund, hemställt dels om överförande till extra ordinarie befattning av ytterligare fem assistenter, varav fyra vid försöksgârdarna och en vid försöksanstalterna, och dels om inplacering av vederbörande i högre lönegrader än de i propositionen föreslagna, nämligen 21 lönegraden för de fyra assisterna vid försöksgårdarna, 18 lönegraden för de fyra assistenter, beträffande vilka departementschefen föreslagit 14, och 15 lönegraden för de övriga.
Till stöd för sistnämnda yrkande kunna goda skäl åberopas. Två assistenter vid försöksgârdarna äro redan extra ordinarie befattningshavare i 21 lönegraden. Denna lönesättning skedde så sent som år 1938. Det finns ingen anledning att icke bereda assistenterna vid de fyra nya försöksgårdarna, vilka tillkommit tre år 1939 och en år 1940, samma ställning som de båda övriga. Alla sex ha liknande arbetsuppgifter och ansvar. De nya försöksgårdarna äro permanenta institutioner och minst lika stora som de äldre.
De föreslagna lönegradsplaceringarna för gruppen i dess helhet måste ur flera synpunkter sett betraktas såsom otillfredsställande. Vid en jämförelse med övriga ungefär motsvarande tjänster inom statsförvaltningen kan man
